Högskoleexperter föreslår studieavgifter

NYHETER

Stockholm (TT)

Låt universiteten och högskolorna ta ut studieavgifter av studenterna, föreslår företrädare för högskolor och näringsliv.

Foto: mats strand
Utbildningsminister Leif Pagrotsky vill inte ha avgifter på högskolan.

Det är inte tillåtet för svenska högskolor att ta ut studieavgifter. På utbildningsdepartementet ligger visserligen ett utredningsförslag om avgifter, men det gäller studenter från länder utanför EES som kommer till

Sverige för att plugga. Samtidigt stärks reglerna mot avgifter för svenska studenter och blir lag.

Men svenska lärosäten bör få rätt att ta ut studentavgifter av alla studenter. För att förhindra att staten samtidigt sänker sina anslag bör den statliga ersättningen kopplas till en norm, föreslår en expertpanel knuten till Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Fler källor

– Det finns ett väldigt stort värde i avgiftsfria studier och man får inte sälja den fördelen till vilket pris som helst. Men jag kan inte som myndighetschef se att vi har möjlighet att lösa högskolans finansieringsbehov de närmaste tio åren om man inte släpper in mer pengar

och fler källor, och jag tror inte att det offentliga är berett att ta mer kostnader för utbildningen än vad man gör i dag. Då blir avgiften en del av lösningen, säger Lars Haikola, rektor vid Blekinge tekniska högskola.

Han och de andra fem företrädarna för högskolor, samt representanter för forskningsinstitut och näringsliv skriver i en delrapport om framtidens universitet att den enskilda högskolan själv bör få bestämma om den ska införa avgifter, om den anser att den ändå kan attrahera studenter.

Marknadsekonomi

– Det är helt enkelt så att vissa utbildningar och vissa lärosäten är mer efterfrågade än andra. Det är enkel marknadsekonomi, säger Lars Haikola.

Den främsta risken med studieavgifter är ökad snedrekrytering. Det är inte rimligt att studenter ska vara beroende av föräldrarnas möjlighet att betala, skriver expertgruppen och föreslår ett generöst stipendiesystem

och/eller ett utvecklat studiemedelssystem. Samhällsviktiga utbildningar som inte är så attraktiva bland studenterna bör ha låga eller inga avgifter alls. Däremot är det fullt rimligt att personer som börjar studera efter pensioneringen betalar för detta, enligt gruppen.

Ökad självständighet

Gruppen föreslår också avdragsrätt för donationer till högskolor, att lärosätena själva äger och förvaltar sina fastigheter och att en större andel av de statliga forskningsmedlen går direkt till lärosätena i syfte att öka deras självständighet. Förslagen är ett debattunderlag och reaktioner är att vänta.

– Jag är bestämd motståndare till detta förslag (om avgifter) och vill lagstifta mot avgifter för svenska studenter. Jag vill tvärtom minska den sociala snedrekrytering och vi skapar därför fler högskoleplatser för att möta de stora ungdomskullarnas behov, kommenterar utbildningsminister Leif Pagrotsky.

Anna Lena Wallström/TT