Betyg – en stridsfråga

V och mp vill avskaffa bokstavsbetygen – de borgerliga vill ha fler och tidigare

NYHETER

Betygen är ett av skolans hetaste ämnen.

Det tycker alla, både de som vill ta bort dem och de som vill införa fler betyg lägre ned i åldrarna.

Men vad skulle hända om betygen inte fanns?

Ungt val tittar på alternativen.

Mikaela Valtersson, mp, och Lennart Gustavsson, v, ger betygssystemet underkänt.

Miljöpartiet och vänsterpartiet vill ändra betygssytemet och ta bort bokstavsbetygen, medan kd, moderaterna, centern och folkpartiet vill ha fler betyg och lägre ned i åldrarna.

– Betygen är orättvisa, de är ett dåligt underlag att söka vidare på, man bör hitta antagningssystem som bättre mäter förmågan än betygen, säger Mikaela Valtersson som sitter i riksdagens utbildningsutskott för miljöpartiet.

Antagningsprov på högskolan

Deras förslag är eleverna istället för betyg ska få skriftliga omdömen som framförallt ska tjäna som information till hemmen. Antagning till vidare utbildning bör inte ske via betygen anser miljöpartiet och vänsterpartiet. Varje högskola bör istället ha egna intagningsprov och intervjuer.

På vilket sätt skulle det bli mer rättvist?

– Betygen mäter inte allt vad jag kan, de visar bara de mätbara kunskaperna. Det vore mer rättvist om vi kunde hitta ett system som kan visa hela kunskapen, säger Lennart Gustavsson, som är lärare och suppleant i utbildningsutskottet för vänsterpartiet.

”Betygen är bra”

Men alla tror inte på den vägen.

– Det blir väldigt oöverskådligt med 40 högskolor som alla har egna intagningssystem, inte minst för studenterna. Ska man åka land och rike runt och gå på intervjuer och antagningsprov då? undrar David Samuelsson, som är planeringschef på Utbildningsdepartementet.

Enligt den nuvarande regeringen fungerar betygen bra, säger han.

– De mäter vad eleven har gjort under hela skoltiden. Det skulle bli en väldig press på studenterna om hela framtiden hängde på ett provtillfälle, till exempel ett högskoleprov som avgörs vid ett tillfälle under några timmar.

Anpassade högskoleprov

Försök att ta fram nya högskoleprov som är mer specialinriktade på vissa ämnen pågår just nu.

Varför gör man det om betygen nu är så bra?

– Man kan tycka att det är mer relevant för dem som söker specialinriktade utbildningar. Om alternativet är att varje högskola ska göra egna antagningsprov så är det bättre om man lägger ner ordentligt med tid och pengar på att arbeta fram prov som kan användas av flera, att göra bra och rättvisa prov är inte lätt, säger David Samuelsson.

Skulle lärarna i grundskolan och gymnasiet hinna med att skriva längre omdömen om varje elev istället för betyg?

– Det skulle ta länge tid, men det behöver inte bli så jättestor skillnad. Jag har själv jobbat som gymnasielärare och min erfarenhet är att man ofta ändå har den informationen nedskriven eller i huvudet, den ligger ju till grund för betyget, säger Mikaela Valtersson, mp.

”Betygen styr undervisningen”

Tomas Eneroth, s, som nu är ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott var för fem år sedan med och skrev en rapport på uppdrag av regeringen.

– Det vi tyvärr kom fram till var att betygen styr hur man lägger upp undervisningen och elevernas lust att lära riskerar att försvinna i jakten på betyg, säger Tomas Eneroth.

I Västerås kommun prövade man under tre år att låta eleverna komma in på sitt förstahandsval till gymnasiet även om grundskolebetygen inte var tillräckliga. Elever som saknade behörighet i svenska och engelska skulle läsa upp de ämnena under gymnasietiden.

Men försöket resulterade i att betygen sjönk bland grundskoleeleverna och sedan avslutades försöket.

Är det fortfarande ett bra förslag att skippa intagningen till gymnasiet med de erfarenheterna?

– Ja, vi tycker inte att det ska vara en sådan dramatisk övergång från grundskola till gymnasium. När nästan alla går i gymnasiet är det dags för en samlad tolvårig ungdomsutbildning. Men det innebär inte att kravet på kunskap minskar, man ska fortfarande nå kunskapsmålen, säger Lennart Gustavsson, v.

Här är alternativen till betyg

Så tycker partierna:

Bör betygssystemet i grund- och gymnasieskolan reformeras och i så fall hur?

Karin Abrahamsson ([email protected])