Han njöt - av makten

Rättspsykiater Ulf Åsgård skriver om Hagamannen

Foto: LARS ROSENGREN
De fick fast hagamannen Kriminalavdelningens chef Rickard Johansson, kriminalkommissarie Göran Markström och åklagare Annika Öster möter pressen efter gripandet.
NYHETER

Människan utmärks av att kunna handla gott när det behövs och ont när det krävs.

Det ligger ett starkt överlevnadsvärde i att kunna agera effektivt i motsatta riktningar.

Men enskilda människor, som till exempel jag eller Hagamannen, kan ha betydande svårigheter att skaffa kontroll över våra känslor; därför handlar vi ibland ont, av inre tvång.

Nu är drygt sju års jakt över, och förutom att alla kvinnor och män i Umeå känner lättnad så gör nog också Hagamannen det. Nu behöver han för många år framöver inte bekymra sig om han skall attackera kvinnor för att skaffa sig makt och kontroll över sin tillvaro.

Fantasier om död

Hans ångest, baserad på frustration över motgångar, känsla av underlägsenhet och marginalisering i den stora och den lilla familjen, rädsla för fantasier om våld och död; allt detta behöver nu inte längre gå ut över oskyldiga offer.

Under en, ofta ganska välpolerad yta, upplever nästan alla våldtäktsmän en oförmåga att hantera livets problem.

När rädslan och ilskan över det blir för stor kan övergrepp mot kvinnor medföra ångestlösning; inte sällan är det en höggradigt effektiv metod att återupprätta självkänslan, för en tid. Snart därefter är situationen lika hopplös och nästa våldtäkt sker.

Ångesten klöser

Ibland är det banaliteter som orsakar den inre oron. Ofta finns inga utlösande faktorer alls utöver att ångesten spretar ut sina klor på insidan av bröstkorgen. Möjligheten att tala med andra om saken brukar vara begränsad. Antingen är man en ensamvarg av naturen eller också är personerna omkring lika tillknäppta och oförmögna att bearbeta problem.

Symboliskt slår man därför till mot andra.

En farlig man

Raseriet och den extraordinära brutaliteten i utförandet av våldtäkterna i Umeå, det urskillningslösa i valet av offer, det överraskande angreppssättet och det långa intervallet mellan serierna talar starkt för att det rör sig om en aggressivt vedergällande gärningsman -en ovanlig, men också mycket farlig variant av våldtäktsman.

Utredningar av serievåldtäkter är ofta komplicerade därför att gärningsmannen smälter in i miljön.

Vi har en tendens att demonisera bilden av våldtäktsmannen så att vi till slut går omkring och letar efter mannen med sex fingrar på varje näve.

Ett svårt arbete

Polisen i Umeå har haft en ohyggligt svår arbetsuppgift. Och ingen gärningsmannaprofil i världen kunde ha hjälpt dem nämnvärt eftersom den nu anhållne faktiskt inte fanns nämnd i materialet.

Profiler är kompletterande till sin natur, inte lösningen på allehanda problem.

Hagamannen har säkert själv ibland funderat över vad det är som gjort att han inte åkt fast förrän nu.

Stundvis har han kanske, som många gör, övervägt att anmäla sig själv men förkastat idén, av hänsyn till sitt eget skinn, men kanske också därför att han tänkt på skammen för de anhöriga.

Flera tysta år

Under de tysta åren, då han inte begick brott, kan en förklaring till det vara att hans känsla av makt över umebornas rädsla var tillräcklig för att avhålla honom.

Under de senaste åren har dna-tekniken förfinats och möjligheten att använda den har underlättats genom juridiska beslut. Även detta torde Hagamannen ha observerat och känt rädsla inför.

Vill skydda familjen

Men inte ens möjligheten av dna-prov avhöll honom från att begå nya brott. Det visar väl hur starka krafter som rört sig inom honom och som han inte kunnat mästra.

Hans initiala vägran att lämna prov skall nog därför bara ses som ett försök att vinna tid, överväga situationen och det skulle förvåna om han så småningom inte kommer att lämna full bekännelse, inte i första hand för polisens eller medias skull utan för sin familjs skull.

Ulf Åsgård, 57, är läkare och psykiatriker och en av landets främsta experter på gärningsmannaprofiler. Han har tidigare arbetat vid rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp. Ulf Åsgård har varit i USA och studerat FBI:s arbete på området och var med och tog fram den mycket träffsäkra profilen före gripandet av lasermannen. Han var kolumnist i Aftonbladet då han följde Knutbyrättegången i hovrätten. I dag skriver han, exklusivt för Aftonbladet, om Hagamannen i Umeå.

Ulf Åsgård