USA lämnar ut Guantanamofångars namn

Människor från 41 länder i fängelset

Foto: ap
Pentagon släpper nu utan förvarning Guantanamofångarnas namn.
NYHETER

Militärhögkvarteret Pentagon har utan förvarning offentliggjort namnen på USA:s fångar i Guantánamo på Kuba.

Den omfattande listan som släpptes på onsdagen namnger 558 människor från 41 länder.

Pentagon vägrade med hemligstämpelns hjälp tills nyligen uppge vilka de gripna är. När militärhögkvarteret nu namnger dem på en hemsida är det på order från en federal domstol. Namnen finns instoppade bland över 6000 sidor dokument på hemsidan – dokument som berättar vad de misstänks för, under vilka omständigheter de greps, om de stridit och hade vapen på sig.

De som hamnat på Guantánamobasen kommer från Mellanöstern, Afrika, Europa, Australien och Centralasien. Saudiarabien har 132 personer på listan, Afghanistan 125, Jemen 107, Algeriet 25, Kina 22 och Pakistan 13.

Från Libyen, Tunisien, Kuwait och Sudan kommer ett mindre antal människor. Enstaka ryssar, ugandier, azerbajdzjaner och sudaneser, maldivier, britter, fransmän och belgier är också med på Pentagons lista, även om flera av dem har släppts och fått återvända hem.

Bland fångarna finns den kanadensiska tonåringen Omar Ahmed Khadr som åtalats för att ha dödat en amerikansk soldat.

Ett av de mest kända namnen är australiern David Hicks som greps när han kämpade tillsammans med talibaner i Afghanistan. Hicks är en av ett tiotal fångar som väntar på rättegång.

Stämde Pentagon

Bakgrunden till att Pentagon gett upp är att nyhetsbyrån AP stämde högkvarteret. Med hjälp av lagen Freedom of Information Act, en motsvarighet till svensk offentlighetslag, förmådde AP domstolen att ge Pentagon order om att släppa namnen. En del av dem släpptes i början av mars.

De 558 människorna har gripits under USA:s ”krig mot terror” efter 11 septemberattentaten 2001 i New York och Washington. USA betecknar inte de gripna som krigsfångar, vilket skulle ge dem rättigheter enligt Genèvekonventionerna, utan kringgår konventionerna genom att kalla dem för fientliga stridande.

Fångarnas status har dock prövats i speciella militärdomstolar under 2004 och 2005, något som den amerikanska regeringen till en början förvägrade dem. Först efter Högsta domstolens ingripande fick de sin sak prövad.

De flesta fångarna greps under hösten 2001, antingen av USA:s styrkor eller av allierade som överlämnade dem.

Alla finns inte längre kvar i fånglägret, utan några tiotal har frigetts undan för undan. I dag håller USA omkring 490 fångar i Guantánamo. I gengäld sitter ett osäkert antal människor inspärrade i fångläger och fängelser på andra håll i världen, bland annat i Afghanistan och Irak.

Fast i över fyra år

En stor del av dem som är kvar i Guantánamolägret har suttit där i över fyra år utan att deras fall tagits upp i någon domstol.

Misstankar har också riktats mot EU-länder för att ha upplåtit plats åt gripna, misstänkta terrorister. Uppgifterna framkom när flygtransporter med fångar blev kända, transporter som ska ha gått över EU-länders territorier. I vissa fall ska plan med fångar ha landat på europeiska flygplatser.

Lars Söderström/TT