”Varför är det så vanligt med barnmisshandel?”

Läs hela chattet med psykologen Anders Nyman

NYHETER

– Barn undrar om det här är något som kan hända dem, om alla föräldrar kan bli sådär. Det utmanar barnens säkerhet och de kan börja känna sig oroliga. Det säger psykologen Anders Nyman om hur barn upplever det som hänt Bobby. Läs dagens chatt med Anders Nyman, psykolog och projektledare på Rädda Barnen.

   Anders Nyman säger: Hej nu är jag på plats.

Anonym säger: hej jag arbetar med barn, hur tuff kan man vara om man misstänker att något barn utsätts för misshandel. Jag själv skulle bli väldigt stött och sårad om någon sa till mig att vi tror att du misshandlar din dotter.

   Anders Nyman säger: Ett barn som misshandlas fysiskt får ärr och blåmärken och skador och det bör man vara uppmärksam på. Det handlar egentligen inte om att vara tuff utan snarare att få kontakt och vara lyhörd och visa barn att man vet att det finns vuxna som gör saker de inte ska och att man vet att det är svårt att berätta men att det blir bättre om man berättar. Det är det enda sättet att få slut på misshandeln.

säger: Vad tänkte du när du fick höra om Bobby?

   Anders Nyman säger: jag kände mer än jag tänkte, jag blev arg och förtvivlad över att barn ska behöva vara med om sådant här, och sen tänker man: Hur kunde det här hända utan att någon misstänkte något, och om någon misstänkte, varför var det ingen som sa något eller gjorde något?

Sen handlar det också om: Hur ska vi lära av det här så att det inte händer igen.

mia säger: Finns det med i utbildningen för dagisfröknar/låg-mellanstadielärare m.m. att se ledtrådar hos barn som indikerar på att de kan vara utsatta?För att öka chansen att upptäcka detta sjuka beteende hos målsmän?mvh Mia, Västerås

   Anders Nyman säger: Det finns nog men det skulle nog behövas mer.

Daniel säger: Hur kommer det sig att barnmisshandel är en sån vanlig sak i världen? Jag skulle aldrig kunna skada mina barn, vad får en förälder att sjunka så lågt?

   Anders Nyman säger: Ja, dels beror det på att i vissa länder tror man att det är ett bra sätt att uppfostra barn, där det inte är förbjudet att slå barn. I vårt land, där det är förbjudet att slå barn, de som gör det gör det för att de inte kan kontrollera sig. För att de antigen är psykiskt sjuka, eller tar droger eller är förtvivlade eller på annat sätt inte kan kontrollera sig, eller att de själva har blivit misshandlade och att man inte respekterar barn tillräckligt.

Lena säger: Hur långt ska det behöva gå innan socialtjänsten reagerar,trots anmälningar så fortsätter en del föräldrar sina destruktiva relationer som är direkt skadliga för barnen,ibland verkar det som att sociala är rädda

   Anders Nyman säger: Enligt socialtjänstlagen så ska socialtjänsten arbeta med att skydda barnen och ansvara för barnens säkerhet när inte föräldrarna räcker till. Då ska ju ge stöd till föräldrarna och om inte det räcker ska de omhänderta, Om föräldrarna slår sina barn, vilket är förbjudet, så ska socialtjänsten lägga sig och utreda hur barnet har det och föreslå åtgärder som kan garantera barnets säkerhet och trygghet.

johanna säger: Hej anders! jag lider verkligen med barnen som är fosterhemsplacerade. Och speciellt när inte kommunen åker dit eller iaf ringer och frågar så att allt är ok. Är inte kommunen skyldig till det?

   Anders Nyman säger: Jo det är de, de är skyldiga att följa upp hur barnen har det.

annika säger: jag tycker att man måste utbilda mera inom psykiatrin. Vi måste göra något för alla barn som mår dåligt. är det bara bup man kan vända sig till om ett barn mår dåligt?

   Anders Nyman säger: Nej, man kan vända sig till skolan eller socialtjänsten också, det beror på vilket problem man har. Det finns också privat vård man kan söka. Man kan också ringa och få hjälp, tex Rädda barnens föräldratelefon.

DÅLIGT säger: hej jag tycker det är dåligt att vara taskig mot barn , tror du att barn känner en rädsla när dom hör att det händer sånna här saker (tex om bobby)

   Anders Nyman säger: Ja, det tror jag. Barn undrar om det här är något som kan hända dem, om alla föräldrar kan bli sådär. Det utmanar barns säkerhet och de kan börja känna sig oroliga.

Min sons pappa säger: Hej! Min sons pappa "uppfostrar" med att dra i öronen, klämma hårt om näsan, stänga in sonen i garderoben, kalla honom jävla unge m.m m.m. Nu är sonen i första klass redan "ett problembarn" och han har svårt med sina kompisrelationer, hamnar ofta i konflikt och bråk. Kan dessa konflikter vara summan av pappans uppfostran??

   Anders Nyman säger: Ja, det kan det. Hon ska omedelbart antingen ringa polisen eller socialtjänsten. Så får man inte göra, man får inte stänga in barn i garderober. Hon kan också prata med skolkurator i skolan eller lärare eller ringa till föräldratelefonen och få råd och stöd, men det måste omedelbart till en förändring.

Karolina säger: Hur kan det komma sig att barn som har blivit utsatta för tex sexuellt utnyttjande inte får hjälp av psykologer att bearbeta sina upplevelser om vad dom har upplevt på flera flera år?

   Anders Nyman säger: Om de inte får hjälp kan det bero på att de inte har berättat om det, eller att de inte vill eller vågar gå till någon och prata, att de inte får hjälp och stöd att göra det. Alla måste inte heller prata omedelbart, det kan dröja en tid innan man känner att man vill prata. Ibland kan det också bero på att vuxna inte förstår att det är viktigt för barn att prata om jobbiga saker de har varit med om.

dino säger: Mitt ex behandlar min son illa. Ej fysiskt men psykiskt. Vilket är värst för ett barn på 8 år?

   Anders Nyman säger: Det går inte att avgöra vilket som är värst, det är lika illa på olika sätt. Man kan kränka barn både genom det man säger och genom det man gör så att man gör ett barn olyckligt.

Alle säger: Vad är drivkraften hos vissa föräldrar som gör så förfärliga saker mot deras egna barn, Kan det bero på deras egen uppväxt eller är det andra faktorer?

   Anders Nyman säger: Det är säkert flera omständigheter som spelar in. Det är klart att det till stor del handlar om vilka de är och vad de varit med om själva. Den utlösande orsaken kan vara att man hamnar i en kris, eller att man tagit droger, är olycklig, stressad eller isolerad och inte klarar av sin föräldrauppgift. Det är en kombination av omständigheter och den psykiska läggning och de problem man bär på och den aktuella situationen.

   Anders Nyman säger: Tack för intresset, jag vet att sådana här händelser alltid utlöser tankar och känslor som det är viktigt att dela med sig av. Det är viktigt att man pratar med varandra om sådana saker.

Läs mer