”Han satt fasttejpad nästan varje kväll”

Bobbys mamma berättar om kvällen då hennes son dog

NYHETER

– Bobby grät i början men då blev misshandeln värre.

– Så då grät han inte mer.

Förhöret med Bobbys mamma är som en resa in i ett skrämmande och sorgligt mörker, rapporterar aftonbladet.se:s reporter på plats i Eksjö.

Bobbys mamma håller fast vid att det är styvpappan som bär ansvar för övergreppen på hennes son. Själv försökte hon skydda honom, svarade hon på åklagarens direkta fråga.

– Ja, så gott jag kunde. Så att han inte skulle bli slagen och tejpad så hårt.

Under december och januari fram till Bobbys död var det bara fyra, kanske fem dagar då tioåringen inte blev misshandlad. Mamman och styvpappan drack konstant och det var då det blev våldsamt, berättade hon.

– Han (Bobby) satt fasttejpad nästan varje kväll, berättade mamman som svarade rakt och klart på åklagarens frågor.

Åklagare Erik Handmark frågade också:

– Hur har ditt samvete varit så här tiden efteråt?

– Hur menar du?

– Du har ju levt med det här, hur har det påverkat dig?

– Det har påverkat... Men jag vet inte hur, svarade mamman då.

”Slå mig”

Åklagaren undrade också vad Bobby brukade säga. Enligt mamman sa tioåringen ”slå mig”.

– Bad han någon gång om att få dö? undrade Handmark.

– På något sätt sa han det... Men jag kommer inte ihåg hur, svarade mamman.

Kvällen då Bobby dog började misshandeln vid 18-19-tiden, då de skulle äta middag.

– Jag kände doften av ravioli, och såg att XX (styvpappan) hade handen på Bobbys huvud och tryckte ner hans ansikte i maten, berättar hon.

Efter maten gick alla tre ut, och de vuxna klädde av pojken kläderna – på uppdrag av mannen, enligt mamman. Styvpappan skottade snö över pojken där han låg naken i snön.

När Bobby blev kissnödig fick han gå iväg till några buskar för att kissa. Men det kom inget, vilket gjorde styvpappan arg. Han skrek upprepade gånger ”Varför ljuger du, varför ljuger du?” till Bobby, som svarade:

– Varför ljuger jag?

Därefter gick de in. Bobby gick själv, enligt mamman, men sa ingenting.

Bobby bands och tejpades vid en stol. Mamman säger att hon kände på Bobbys händer och fötter att han var väldigt kall, och bad att han skulle släppas loss. Styvpappan sa nej, men gav slutligen med sig. Tillsammans bar de upp pojken till hans säng.

– XX (styvpappan) höll i fötterna, jag höll i armarna, säger hon.

”Chockad och ledsen”

Åklagaren undrar varför de bar Bobby.

– Han kunde inte gå själv. Men han gjorde motstånd. Han var vid medvetande, men han sa ingenting.

Efter att ha lagt Bobby i sin säng gick de ner igen. Det var sista gången de såg pojken i livet.

– Sa du något avslutande till honom? frågade åklagaren Bobbys mamma.

Efter en liten paus svarade hon:

– Nej, jag gjorde inte det.

Styvpappan gick senare upp för att se till pojken, och ropade på mamman. När hon kom in höll han på att göra mun-mot-mun-metoden på Bobby. Mamman försökte göra hjärtmassage, men kände ingen puls.

När de insåg att Bobby var död ringde ingen efter hjälp. I stället täckte de över pojken och gick därifrån.

– Vi gick och lade oss, säger Bobbys mamma i rätten, och tillade att det var svårt att somna.

– Jag var chockad och ledsen.

Dagen därpå pratade de om vad de ska göra med den döde Bobby.

– XX (styvpappan) föreslog att vi skulle paketera, säger mamman.

Tidigare artiklar

Simone Söderhjelm, Mia Carron, Robert triches