Ungas arbetslöshet het fråga

1 av 3
Debatt Alla partiledarna ställdes mot väggen av ungdomar med politiska frågor i Ungt val-debatten i TV 4.
NYHETER

Tretton förstagångsväljare ställde partiledarna mot väggen i Ungt val-debatten i TV 4 i kväll.

Och stundtals blev debatten het – exempelvis när det gäller integrationspolitiken.

Debattens första ämne var ungdomsarbetslösheten, som tillsammans med rasism och arbetsmarknaden är ungas viktigaste valfrågor. 20 procent av Sveriges unga vill ha jobb men får inga.

"Riktiga jobb"

Maud Olofsson fick försvara att hon vill ta bort anställningsskyddet för unga.

– Som det är nu kommer alldeles för unga inte ens in på arbetsmarknaden, utan hamnar i åtgärder. Jag tycker det är bättre att ni får riktiga jobb, och det tror jag att ni kan få genom särskilda ungdomsavtal, sade hon till en kille i publiken som undrade varför unga ska acceptera sämre anställningstrygghet än andra.

Persson: Tvärtom

Göran Persson försvarande plus–jobben, som mötte skarp kritik av de andra partiledarna. Han menade också tväremot alla andra att ungdomsarbetslösheten håller på att sjunka.

När debatten gled över mot om rasism handlade den främst om vardagsrasism och segregationen i det svenska skolsystemet. Gabriel Riveros Vilches, 18, undrade hur det kommer sig att han – som är född i Sverige inte automatiskt blivit svensk medborgare utan är statslös.

– Ni snackar integration här, men hur ska man kunna känna sig välkommen om man är född i det här landet och ändå måste be om att få bli medborgare.

Leijonborg förbryllad

Hans berättelse förbryllade partiledarna.

– Jag kan inte förstå hur du inte kan vara medborgare om du är född här och har bott här i 18 år, sade Lars Leijonborg.

Josef Törner frågade Fredrik Reinfeldt vad han vill göra mot vardagsrasismen. Moderatledaren svarade med en parallel till fotbollsvärlden

– Jag har stått i Djurgårdsklacken och känt av vad det innebär att hamna i det där vi– och dom–tänket ... Vi i Sverige måste bli bättre på att stå upp för människors frihet – och bryta ner segregationen.

Emanuelle Davin undrade hur partiledarna tänker skapa fler möten mellan innerstadens elitskolor och förortens skolor – och hur undervisningen ska bli mer jämlik mellan invandrartäta och svensktäta skolor.

Skyllde på friskolor

Statsminister Göran Persson svarade att segregationen mellan förort och innerstad, svensktätt och invandrartätt, beror på friskolorna – som "oroar honom djupt". Maud Olofsson gav ingenting för den förklaringen.

– Det är helt oacceptabelt att skylla grundläggande brister i skolsystemet på 60 friskolor – när det finns 6000 kommunala skolor. Det är deras låga kvalitet som är problemet.

Ksenja Zlicic – som varit ett av de så kallade apatiska flyktingbarnen och väntade i fem år på sitt uppehållstillstånd – undrade varför inte asylsökande får börja den vanliga svenska skolan med en gång.

– Jag satt i en källare och lärde mig svenska, utan några svenskar förutom läraren.

Lars Leijonborg försvarade sedan folkpartiets kontroversiella krav på språktester för invandrare som vill bli svenska medborgare. Maria Wetterstrand betonade att krav på språkkunskaper aldrig får ligga till grund för medborgarskap.

"Hur ska ni hjälpa barn som mig"

Ksjenja Zlicic undrade också vad partierna tänker göra för att hjälpa de apatiska flyktingbarnen.

– Alla har rätt till en individuell prövning, enligt fastställda regler svarade Persson, som alltså inte vek en tum från den inställning regeringen redan är känd för mot de här barnen.

"Som två världar"

Aftonbladets Lena Mellin var på plats i studion. Hon säger till aftonbladet.se att det bitvis kändes som om det var två världar som möttes.

– Flera av partiledarna verkar inte leva i samma verklighet som ungdomarna.

– Jag tror det är väldigt svårt för statsministern att över huvud taget sätta sig in i hur en nittonårig kille från Rinkeby har det.

Den som får bäst betyg av Lena Mellin efter debatten är miljöpartiets Maria Wetterstrand.

– Hon är väldigt på, hon lyssnar på vad ungdomarna frågar efter och försöker svara ordentligt.

Just miljöpartiet och vänstern har mer stöd bland bland förstagångsväljarna än hos väljarkåren i stort.

– Och jag tror inte den här debatten ändrar på det, säger Lena Mellin.

Karin Henriksson, Daniel Wiklander