Forskare fuskade

Forskade på KI om alternativ smärtbehandling

NYHETER

Två forskare vid Karolinska institutet i Solna, en professor och en doktorand, gjorde sig skyldiga till fusk i forskningen. Det konstaterar Vetenskapsrådets expertgrupp i sitt slutliga utlåtande på onsdagen.

Efter en ingående granskning har expertgruppen kommit fram till att forskningen som granskats hade stora brister och inte har uppfyllt de krav som ställs på forskning enligt god vetenskaplig praxis.

Granskningen är gjord på begäran av KI och har pågått i drygt ett par års tid. Redan i början av året konstaterade rådet att det förekommit fusk.

– I huvudsak anser vi fortfarande att det finns skäl för kritik, säger Björn Thomasson, sekreterare i expertgruppen.

Vetenskapsrådets expertgrupps utlåtande kan inte överklagas. Gruppen tar inte ställning till eventuella påföljder – det är upp till arbetsgivaren, det vill säga Karolinska institutet. Varken professorn eller den före detta doktoranden är kvar vid KI. De forskade kring alternativa metoder för smärtbehandling.

Graverande

Björn Thomasson vill inte närmare kommentera expertgruppens kritik utan hänvisar till de skriftliga utlåtandena. Men han tillstår att fallet är graverande och rådets hittills mest omfattande.

Frågan är vilken skada det har för forskningen generellt.

– Det är väldigt svårt att spekulera i. Självklart är det ingen rekommendation för forskningen att bryta mot god forskningssed. Men inom forskningen har man blivit mer och mer medveten om att lyfta fram misstankar om oegentligheter.

Finns det en tillräcklig kontroll av forskningen i dag?

– Det är svårt att säga. Möjligheterna finns, sedan hänger det på att de utnyttjas. Det gäller till exempel att granska resultat och dokumentation. Men jag tror på den ökade medvetenheten bland forskarna som kommit på senare år.

Utan att syfta på det nu aktuella fallet konstaterar han att det kan finnas många skäl till att fuska.

– Ett är att konkurrensen om pengar är så hård i dag så att det kan vara frestande att ta genvägar för att hinna producera resultat tillräckligt snabbt. Forskningsledaren kan göra det för egen vinning eller för forskarna i sin grupp. Ett annat skäl kan vara att man vill bli känd, kunna framstå som den stora forskaren, säger Björn Thomasson.

TT