Valdeltagandet kan bli historiskt lågt

Färre röstar då partierna närmar sig varandra

NYHETER

Valet på söndag kan bli historiskt av flera skäl.

För första gången på över ett halvt sekel kan valdeltagandet hamna under 80 procent i ett riksdagsval.

Vissa faktorer tyder på att soffliggarnas parti kan bli rekordstort i år.

Spännande val och tydliga ideologiska skillnader mellan alternativen brukar få också håglösa väljare att masa sig iväg till vallokalen. Visserligen är utgången i år oviss ända in på valspurtens upplopp, men å andra sidan har de etablerade partierna rört sig in mot mittcirkeln på det ideologiska spelfältet – långt ifrån 1970-talets polarisering. Därmed framstår inte skillnaderna mellan partierna som särskilt tydliga, anser statsvetaren Henrik Oscarsson som är valforskare vid Göteborgs universitet.

– I år har vi ju dessutom en borgerlig allians som gör en stor affär av att de är så eniga om allting. Det måste rimligen påverka valdeltagandet, men vi vet inte på vilket sätt, säger han.

Kommer i gång

Valet 2002 utmärkte sig genom att rekordmånga förstagångsväljare – hela 110000 – röstskolkade. Men det innebär inte att de årskullarna kommer att vara lika inaktiva denna gång. Analyser av trafiken mellan soffan och valurnan visar att andelen stabila röstare ligger kring 76 procent i Sverige medan de permanenta icke-röstarna utgör ungefär fem procent.

– De flesta kommer i gång så småningom. Så har det varit historiskt. Många av andragångsväljarna kommer att rösta nu och det beror på att de har blivit mer integrerade i samhället sedan sist, säger Henrik Oscarsson.

80-procentsklubben

Vid förra valet hamnade valdeltagandet snubblande nära 80-procentstrecket. Inte sedan 1950-talets början har andelen väljare varit så låg, och rösttrenden har varit sjunkande de senaste tjugo åren.

Trots larmrapporterna om det minskande demokratiska engagemanget i befolkningen ligger Sverige högt internationellt sett. Genomsnittet är 83,3 procents valdeltagande under efterkrigstiden, vilket motsvarar plats 18 av de 172 länder som ordnat demokratiska val under 1945–2003. Om länder som har eller har haft röstplikt räknas bort, liksom de nybildade länder som bara haft val någon enstaka gång, hamnar Sverige på plats fyra i världen – efter Island, Nya Zeeland och Danmark.

Men om Sverige ska hålla sig kvar över 80 procent i framtiden krävs att partier och medier sköter sina jobb och gör valrörelserna intressanta och angelägna för medborgarna, enligt Oscarsson.

Sara Rosén/TT

ARTIKELN HANDLAR OM