De bränner sina skolor

Forskaren varnar: Nästa gång blir det en massaker

Foto: PATRICK PERSSON/SCANPIX
Malmö Hermodsdalsskolan i Malmö brinner för fullt den 31 januari. Från baksidan av skolan kunde spår ses gå till och från en ruta som krossats. Polisen antar att branden anlades där.
NYHETER

Varje skoldag tänder unga elever på sina egna skolor.

Forskarna fruktar för framtiden:

-Det är symptom på något sjukt. Alla förutsättningar finns för en skolmassaker där man skjuter vilt omkring sig, säger Håkan Hydén, professor i rättssociologi.

Anlagda bränder i skolor och dagis har nästan tredubblats de senaste åren. Enligt Svenska brandskyddsföreningen kostar bränderna samhället minst 300 miljoner kronor varje år.

Oxievångsskolan utanför Malmö har drabbats av flera anlagda bränder.

Den 5 november totalförstördes ett lärarrum. Sent på kvällen krossade någon rutan med ett brunnsgaller och kastade sedan in ett brinnande föremål mot lärarnas soffa som tog eld.

Togs av spanare

En vecka tidigare försökte tre pojkar tända på Oxievångsskolan. Men polisens spanare tog dem innan de hunnit tända på. Pojkarna är 13, 15 och 16 år gamla och är elever på skolan.

Enligt Räddningsverket anlades 95 bränder i skolorna 1996. Förra året var siffran 245.

Det är utslaget på ett år oftare än varje skoldag.

Professor Håkan Hydén vid Lunds universitet är bekymrad:

- Detta är ett tecken på att något är sjukt i samhällskroppen.

Han tror att skolbränderna beror på en känsla av utanförskap och att socialtjänsten och andra myndigheter inte längre klarar av problemen.

- Man måste komma de här ungdomarna in på livet och försöka förstå dem och hitta en väg ur hopplösheten.

Håkan Hydén befarar att utanförskapet i framtiden kan leda till att en elev tar med sig vapen till skolan och använder det mot ele-ver och lärare.

- Alla förutsättningar finns. Vi går bara och väntar på att en sned personlighet ska dyka upp.

Skadorna efter branden i Oxievångsskolan beräknas kosta 1,5 miljon kronor. Men rektor Roberto Cittero anser inte att han leder en problemskola:

"Klick ungdomar"

- Det är en klick ungdomar som står för det mesta. De agerar i gäng, men av 15-20 är det bara några som är drivande och de andra hänger på.

Efter den senaste branden kom räddningstjänsten och föreläste i två timmar om bland annat diskoteksbranden i Göteborg där 63 ungdomar dog.

Kan nästa steg bli en massaker?

- Vi är rädda för att branden bara är ett symptom och att det kommer att accelerera. Därför är det viktigt att vi är ute i god tid och jobbar förebyggande, säger Roberto Cittero.

Men bränderna tas inte på lika stort allvar överallt.

För två veckor sedan greps två bröder, 11 och 15 år gamla, i Karlskoga. De misstänktes ha försökt tända på Aggerundsskolan och en förskola intill. Men polisen lade raskt ned utredningen.

- Det fanns inget uppsåt att elda upp skolan. Det var en kul grej för dem och de förstod inte allvaret, säger Bror Håkansson vid närpolisen i Karlskoga.

Hade de någon förklaring till att det var just skolan?

- Nej, det var enligt dem en slump.

Skolverket tar inte ansvar

Tråsätraskolan i Österåker norr om Stockholm brändes ned i påskas. Ungefär en tredjedel av lokalerna förstördes, främst NO-salarna. Kostnaden beräknas till drygt fem miljoner kronor. Ingen har gripits för mordbranden och rektorn Britt Löfstedt-Höijer är kritisk till att polisens arbete:

- Polisen kunde ha förhört alla elever i skolan. Det är alltid någon som vet om det till exempel är någon som har ett horn i sidan till skolan.

I våras hölls många lektioner utomhus eller i provisoriska klassrum, inga lektioner ställdes in.

Skolverket har ansvar för att granska både förskolor och skolor. Men de vill inte befatta sig med problematiken kring bränderna:

- Det ligger inte inom vårt ansvarsområde utan på kommunernas, säger Ann-Charlotte Gunnarsson, informationschef för Skolverket.

Därför vill de se sina klassrum