En ny generation får Londonfeber

Finn Vine, Jasper Milton, Owen Dyke, Erica ”Taxxi” MacArthur och Edward Harper är london-bandet som omfamnats av den brittiska kritikerkåren.
NYHETER

Från landsbygden, via Londonklubben Trash och rakt in i det brittiska indie-hjärtat.

White rose movement var 2006 års fenomen på hemmaplan. Först nu har de tid

med Sverige-fansen.

White rose movement har hämtat sitt namn från en anti-vålds/antinazistisk rörelse i andra världskrigets Tyskland. Bandet bildades ungefär samtidigt som Storbritannien och USA gick ut i krig mot Irak 2003.

– Att ta det namnet var som att vifta med vår egna lilla vita flagga, säger sångaren Finn Vine.

"Vi tyckte hon var sexig"

Han och tre av de andra i White rose movement är vänner sedan uppväxten i samma hippie-kollektiv i en liten by i södra England. De flyttade till London innan de var myndiga men vid 25 kämpade de fortfarande på med det inte så framgångsrika bandet Auturo. Tills de träffade Taxxi.

– Det var på klubben Trash tror jag. Vi såg henne dansa och tyckte hon var sexig. Hon sa att hon hade en keyboard, men hon ljög, säger Finn Vine.

Eftertraktade

I april 2006 kom debuten ”Kick” och plötsligt var de den brittiska indie-maffians nya favoritband. Två andra london-band – Placebo och The Rakes – ville ha dem som förband och Skandinavienlanseringen som var planerad i höstas halkade ner på prioriteringslistan. En smygspelning på Debaser och en i Malmö senare kan de inte ignorera sina elektropunk vänner i norr. Återstår att se om de är heta nog att smitta en ny generation med Londonfeber.

Läs mer om konserten i Malmö 24/1

Läs mer om konserten i Göteborg 25/1

Läs mer om konserten i Stockholm 26/1

Louise Jacobson (.se)