35-åring häktad efter hatbrott

Knivskar en homosexuell man svårt

NYHETER

En 35-årig man har häktats misstänkt för att ha knivskurit en homosexuell man svårt i Stockholm.

Trots att fler hatbrott anmäls finns det tecken på att regeringen inte prioriterar att bekämpa dem.

Sent på lördagskvällen den 29 december knivskars en 44-årig man svårt i sin lägenhet på Södermalm. Efter några dagar anhölls en 35-årig man i sin frånvaro. Han greps senare på Stockholms central.

På söndagen häktade jourdomstolen vid Stockholms tingsrätt mannen som på sannolika skäl misstänkt för försök till mord och försök till grovt rån. Domstolen beslutade också att han ska genomgå en så kallad paragraf 7-undersökning, en mindre sinnesundersökning.

35-åringen, som berättat att han befunnit sig på platsen, nekar till anklagelserna. Däremot medger han vållande till kroppsskada och försök till stöld.

– Hans uppfattning är att han inte haft uppsåt att skada någon, sade advokat Ulf Holmberg, som representerar 35-åringen, efter häktningsförhandlingarna.

Utreds som hatbrott

Knivskärningen utreds av Citypolisens hatbrottsjour eftersom offret är homosexuell. Men Ulf Holmberg säger att ett motiv som hatbrott inte berörts i de inledande förhören.

Knivmannen och hans offer hade först träffats på ett kontaktforum på internet innan de möttes. Polisen uppger att mannen är känd för liknande brottslighet och han kan ha utsatt andra homosexuella för brott.

Kommissarie Mikael Ekman vid hatbrottsjouren säger att 35-åringens internettrafik visar att han den senaste tiden stämt träff med flera män. Men det är inte känt om han rånat några av dem.

Tyst om hatbrott

Enligt Brottsförebyggande rådet ökade hatbrott med homofobiska motiv med 21 procent 2006.

Trots det nämner inte regeringen hatbrott i sitt så kallade regleringsbrev till Rikspolisstyrelsen, uppger TV4 Nyheterna. Överåklagare Sven-Erik Alhem tycker att det är anmärkningsvärt.

– Det är av fundamental betydelse i en demokrati att man har en samsyn vad gäller alla människors lika värde. För börjar man få motsättningar mellan olika grupperingar kan det ytterst utvecklas till enorma motsättningar, till och med inbördeskrig, säger han till TT.

Men enligt justitiedepartementet ska regleringsbrevet inte ses som en prioriteringslista, utan som olika uppdrag som regeringen vill ha särskild återrapportering om. Det uppdrag om hatbrott som fanns med i förra årets brev ska redovisas i februari och innan dess vill regeringen inte lägga in en ny punkt om hatbrott, enligt departementet.

Justitieminister Beatrice Ask vill själv inte ge någon kommentar.

Anja Eriksson/TT Fredrik Gunér/TT

ARTIKELN HANDLAR OM