”Jag ville vara säker på att hon var död”

Nu berättar 19-åringen om mordet på 15-åringen

TEJPADE HENNES HÄNDER Den 19-årige pojken berättar med tunn röst i rättssalen om hur han band flickans händer med tejp. Hur någonting gick snett – och hur han slutligen försäkrade sig om att hon var död med en sten. Foto. OLA AXMAN
NYHETER

MORA. Mannen tar en klunk vatten och tittar ner i bordet.

19-åringen som mördade hans dotter har precis förklarat varför.

– Jag ville inte att hon skulle frysa ihjäl. Jag ville vara säker på att hon var död.

Han har sorgsna ögon, tar en klunk till och hans sambo stryker honom försiktigt över ryggen.

Tonårsflicka hittad naken och mördad på en byggarbetsplats i Mora mitt i vintern.

Det skulle kunna vara upptakten till ett komplicerat spaningsmord som riksmordkommissionen till slut klarar upp och som inspirerar någon av våra deckardrottningar till ytterligare en bestseller.

Men detta brott var polisiärt uppklarat inom några dagar och journalisterna som intresserat sig för flickmordet fick snart Engla, Arboga och Josef Fritzl att tänka på.

Men den 15-åriga flickans familj varken kan eller vill glömma.

De har nu, snart fyra månader senare, kommit till Moras gamla tingshus vid Siljans strand för att försöka få ett svar.

Varför mördade den 19-årige pojken deras dotter och syster? Varför krossade han hennes huvud med en sten som väger 23 kilo? Varför slog han henne i huvudet med ytterligare nio stenar?

Varför använde han ett våld som rättens ordförande Lars-Erik Bergström beskriver som ”närmast besinningslöst”?

Mamman orkar inte vara där

Flickans pappa, en kraftigt byggd man i yngre medelåldern, med kortärmad skjorta och djupt sorgsna ögon, sitter bredvid åklagaren Olle Sohlberg och lyssnar koncentrerat i den lilla, vackra rättsalen.

Hans sambo sitter bredvid. Flickans mamma och syster orkar inte se mördaren utan lyssnar på rättegången i ett angränsande rum.

Pojken, häktesblek efter att ha suttit inspärrad i nästan fyra månader, klädd i blå t-tröja och en munkjacka har dock inte många svar.

Han berättar fåordigt med tunn röst om sin relation till flickan. Om hur de kommit i kontakt med varandra på internet. Om hur de träffats två gånger tidigare och haft sex. Om hur de den här gången bestämt sig för att vara mer avancerade.

Det var några minusgrader tidigt på kvällen i Mora fredagen den 15 februari och 19-åringen hade hämtat upp flickan i sin pappas bil.

De körde till byggarbetsplatsen, klädde av sig. Han band hennes händer bakom ryggen med tejp. Tejpade även munnen. Det hade de kommit överens om, hävdar han.

Flickans pappa böjer sig framåt, som om han inte vill missa ett enda ord av pojkens berättelse.

De hade samlag. Men någonting gick snett, hon nöp honom, det gjorde ont, han slog henne, tog stryptag, hon förlorade medvetandet.

Pappan tittar ner, hans sambo stryker honom försiktigt över ryggen.

Ynglingen börjar berätta om någon bisarr form av artighet, pappan fyller på sitt vattenglas och tar en djup klunk.