Nu vill alla bli ”Grissom”

I höst startar CSI-utbildning i Uppsala

NYHETER

I höst startar en ny utbildning som ska lära studenterna att nita fast brottslingar lika hårt som i tv-serien CSI. Allt från DNA-analyser till kunskap om hur brottslingar tänker ingår. Men – det fungerar inte riktigt som på tv.

Foto: CBS
förebilder Den amerikanska tv-serien "CSI" har blivit så populär så att flera nu vill utbilda sig i forensisk vetenskap.

I takt med den tekniska utvecklingen blir metoderna för att sätta åt brottslingar allt mer raffinerade. Då behövs det folk med rätt kunskaper, för att inte våldtäktsmän och mördare ska gå fria. Så resonerade man på Uppsala universitet när man tog beslut om att starta en utbildning i forensisk vetenskap, den vetenskap som samlar olika metoder som används inom rättsväsendet.

– Den här typen av utbildning finns på många platser utomlands men inte i Sverige, säger Marie Allen, docent och initiativtagare till utbildningen.

Skillnaden mot redan befintliga utbildningar är att den här är tvärvetenskaplig och ska ge bredare kunskaper.

När annonsen gick ut blev universitetet nedringt av intresserade och 107 personer har sökt till de 20 platserna.

Tv lockar

Att intresset för kriminalteknik är så stort tror Marie Allen delvis har att göra med tv-utbudet. Varje vecka följer hundratusentals svenskar Grissom och hans kollegor i CSI, Crime Scene Investigation.

Men det finns vissa avgörande skillnader mellan fiktion och verklighet:

– En DNA-analys går definitivt inte att göra på en reklampaus, säger Marie Allen.

En som vet precis hur det funkar är Martina Nilsson. Hon är laboratoriechef för tekniska roteln på länskriminalen i Stockholm.

– På tv är det ofta samma lilla gäng som gör brottsplatsundersökningen, är i labbet, vittnar i domstol och som håller förhör med den misstänkte. I verkligheten har vi utredare, vi har teknikerna på brottsplatsen och sedan har vi personalen i labben.

Mer säkerhet

Men lite stämmer.

– När de filmar hur labben ser ut. Företagen är ganska måna om att göra reklam för sina maskiner och utrustning. Men vi kvalitetssäkrar mer än de gör på tv.

Martina Nilsson och hennes kollegor bär skyddskläder när de jobbar. Det är ju inte bra om ett hårstrå hamnar i bevismaterialet.

– Sedan förstår jag att det inte hade blivit lika spännande på tv om de hade gjort som i verkligheten.

För att bli kriminaltekniker och göra brottsplatsundersökningar krävs i Sverige polisutbildning. Oftast är det poliser med lång erfarenhet som vidareutbildar sig hos Statens kriminaltekniska laboratorium.

– I England har de enbart civila kriminaltekniker. Där har man ett annat upplägg, med ordningspoliser som spärrar av och vaktar. Här i Sverige är man ensam på brottsplatsen och behöver en polis befogenheter, ifall gärningsmannen skulle komma tillbaka, säger Martina Nilsson.

Fler civila anställs

Men polisen rekryterar även civila och de blir fler och fler, särskilt på laboratorierna vilket Martina Nilsson är exempel på.

– Vi har en fingeravtrycksgrupp, som både framkallar, får dem att synas på olika material och själva gör identifiering och jämför med en misstänkt person. Sedan har vi en spårgrupp, som gör analys av olika typer av bevismaterial. Det kan vara plastpåsar, skoavtryck, verktygsspår eller fordonsundersökningar, säger hon.

Så vad krävs det då för att bli bra på jobbet? Att man är nyfiken och reflekterande, säger Marie Allen. Martina Nilsson lägger till tålmodig och noggrann.

– Och att man tycker att det är kul och fascineras av att hjälpa samhället att lösa brott, att bringa rättvisa i det här ärendet.

– Jag brukar se det som en gåta. Ibland kommer man fram till att bevismaterialen inte stämmer överens med den misstänkta personen, det är också viktigt, säger Martina Nilsson.

FAKTA

Så här funkar CSI-utbildningen

Utbildningen i forensisk vetenskap är tvärvetenskaplig och innehåller bland annat kriminalteknik, rättsgenetik (hur man gör DNA-analyser), rättsmedicin, toxikologi (läran om gifter) och kriminologi, som är ett samhällsvetenskapligt ämne.

Det är en tvåårig mastersutbildning. För att få börja måste man ha en grundutbildning (fil kand) i något relevant ämne, till exempel kemi, biologi eller medicin.

Linköpings universitet har sedan tidigare en liknande, ettårig utbildning, som hålls i samarbete med Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och är inriktad på kemi eller biologi. Kriminologi går att läsa på flera universitet och högskolor. (TT)

TT

ARTIKELN HANDLAR OM