Splittrat EU ska enas mot Ryssland

I dag samlas EU-ledarna i Bryssel för toppmöte om krisen i Kaukasus - aftonbladet.se bevakar på plats

Foto: REUTERS
Det extrainsatta toppmötet ska uteslutande handla om den ryska närvaron i Georgien.
NYHETER

BRYSSEL I dag ska Europa enas mot Ryssland och visa sitt stöd för Georgien.

Men oenigheten är stor bland de EU-ledare som samlas i Bryssel för ett extrainsatt toppmöte – det första sedan Irakkriget 2003.

– Vi befinner oss i en europeisk kris där Georgiens territoriella integritet allvarligt har kränkts. Det finns krafter som faktiskt vill förstöra Georgien och det hotar hela Europas säkerhet.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt skrädde inte orden när han höll gemensam pressträff med sin georgiska kollega Ekaterine Tkesjalesjvili i Stockholm i fredags.

I dag reser han och statsminister Fredrik Reinfeldt till Bryssel för ett snabbinkallat toppmöte med samtliga EU:s regeringschefer. Läget är allvarligt.

– Att kalla samman alla regeringschefer med anledning av en internationell kris är mycket ovanligt. Senast det hände var i samband med Irakkriget 2003, säger Håkan Emsgård, chef för utrikesdepartementets EU-enhet.

Påminner om kalla kriget

Krisen mellan Ryssland och grannen Georgien har lett till tongångar som påminner om kalla kriget. När den georgiske presidenten Michail Saakasjvili natten mot den åttonde augusti gick in militärt i utbrytarrepubliken Sydossetien för att stävja de krafter som kämpar för självständighet svarade Ryssland med våldsam kraft.

En omotiverad attack mot ett litet land tyckte EU-länderna och USA. Ett nödvändigt försvar för alla de ryssar som lever i Sydossetien menade ledarna i Moskva och anklagade Georgien för folkmord.

Tongångarna har fortsatt i samma stil med hot om sanktioner och avbrutna samarbeten ekonomiskt, politiskt och militärt. Men när EU-ledarna möts här i Bryssel i dag är det långt ifrån säkert att det blir några sanktioner. Oenigheten är stor och i botten finns vetskapen om Rysslands viktiga roll som olje- och gasleverantör till Europa.

– Det kommer att sluta med den minsta gemensamma nämnaren eftersom länderna har så helt olika attityder till Ryssland. Britterna, polackerna och de baltiska staterna är för en tuff inställning, italienarna står praktiskt taget på Rysslands sida medan fransmännen och tyskarna står någonstans mittemellan, säger Robin Shepherd, europaforskare vid den utrikespolitiska tankesmedjan Chatham House till tidningen Telegraph.

Tror inte på sanktioner

Och trots sin skarpa rysslandskritik tror inte heller Carl Bildt på några sanktioner efter dagens möte.

– Jag har aldrig varit en vän av sanktioner. Jag tror också att Ryssland redan har förstört så mycket för egen del att jag inte vill förvärra det ytterligare, sa Bildt i fredags.

I Moskva känner man sig missförstådd och motarbetad av hela världen, samtidigt som man har en stark tro till sin egen styrka.

– Ryssland har visat att det är ett starkt världsvälde, att vi kan försvara oss själva och våra närliggande territorier. Vi är inte rädda för några sanktioner. Vi har allt för att klara oss på egen hand: olja, naturresurser samt 22 procent av hela världens vattentillgångar, säger Svetlana Orlova från det ryska parlamentets överhus till tidningen Novaja Gazeta.

Tomas Ries, direktör för Utrikespolitiska institutet i Stockholm hoppas på enighet, och förståelse, när EU:s ledare träffas i Bryssel.

– Det absolut viktigaste är att man får en gemensam rysslandspolitik. Sedan måste vi sätta gränser och klart markera att vissa sorters uppträdanden inte är acceptabla. Men det måste också balanseras med större förståelse och respekt för hur Ryssland ser på omvärlden. De kräver i första hand omvärldens respekt, inte vänskap, säger Tomas Ries.

Georgienkrisen - dag för dag

7 augusti. Georgiska styrkor går oväntat till väpnad attack mot utbrytarrepubliken Sydossetien och dess huvudstad Tschinvali. Med attacken vill man ”återupprätta den konstitutionella ordningen” och slå ner på separatister som strävar efter självständighet från Georgien.

8 augusti. Ryssland går in med trupper i Sydossetien. Georgien anklagar Ryssland för flygattacker mot militärbaser i landet.

9 augusti. Georgiens parlament deklarerar krigstillstånd. Ryssland säger sig ha kontroll över Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Ryska plan attackerar militära mål i den georgiska staden Gori, nära gränsen till Sydossetien. En rysk bomb träffar ett bostadsområde. Enligt georgiska uppgifter dödas 60 människor. Uppgifter om antalet döda i Sydossetien skiljer sig kraftigt åt. Rysslands premiärminister Vladimir Putin anklagar Georgien för folkmord i Sydossetien. Ett stort antal människor flyr till Nordossetien i Ryssland.

10 augusti. Georgien beordrar vapenvila men Ryssland fortsätter med bombattacker i närheten av den georgiska huvudstaden Tbilisi. I utbrytarrepubliken Abchazien mobiliseras militären.

11 augusti. Striderna fortsätter. Europeiska diplomater under ledning av Frankrikes utrikesminister Bernard Kouchner besöker Georgiens president Michail Saakasjvili i Tbilisi och uppmanar honom att skriva under ett avtal om vapenvila. De åker vidare till Moskva i samma ärende. Ryssland vägrar att gå med på vapenvila.

12 augusti. Rysslands president Dmitrij Medvedev meddelar att den militära operationen ska upphöra. Tillsammans med Frankrikes president Nicolas Sarkozy håller Medvedev en presskonferens där han meddelar att Ryssland gått med på en sexpunktsplan för fred. Enligt planen ska båda sidor upphöra med all våldsanvändning samt dra tillbaka sina trupper till där de befann sig före krigsutbrottet. I Tbilisi meddelar president Saakasjvili att också han går med på sexpunktsplanen.

13 augusti. Rapporter kommer om att vapenvilan bryts. Ryssland har kvar sina trupper i Georgien. Utrikesminister Lavrov säger att de är där för att skydda civila. USA:s president George W Bush och utrikesminister Condoleezza Rice kritiserar Ryssland och lovar hjälp till Georgien. EU:s utrikesministrar träffas i Bryssel för att diskutera en krisplan.

14 augusti. Humanitär hjälp från USA anländer till Georgien.

15 augusti. Georgiens president Michail Saakasjvili undertecknar ett avtal om vapenvila, framförhandlat av EU, med Ryssland.

16 augusti. Rysslands president gör samma sak. Samtidigt befinner sig ryska tankbilar på bara några mils avstånd från Tbilisi.

18 augusti. Sveriges regering beslutar att ställa in alla gemensamma militärövningar med Ryssland.

19 augusti. Nato varnar Ryssland att det inte kan bli tal om några normala relationer så länge som ryska trupper fortfarande finns kvar inne i Georgien. President Medvedev säger att ryska trupper inom de närmaste dagarna ska dra sig tillbaka från Georgien.

20 augusti. USA och Polen skriver under ett avtal om att delar av det amerikanska missilförsvaret ska placeras på polsk mark. Ledarna i Moskva protesterar.

21 augusti. Ryssland meddelar att landet upphör med allt militärt samarbete med Nato. Separatistledare i Sydossetien och Abchazien vädjar till Ryssland om bli erkända som självständiga stater.

22 augusti. Ryssland säger att man har dragit tillbaka sina trupper, i enlighet med fredsuppgörelsen. USA, Frankrike och Georgien anser att Ryssland fortfarande bryter mot uppgörelsen genom de buffertzoner och checkpoints som upprättats i närheten av Sydossetien.

24 augusti. Frankrikes president Nicolas Sarkozy kallar till ett extrainsatt EU-toppmöte den 1 september.

25 augusti. Ryska parlamentet Duman röstar för att erkänna Sydossetien och Abchazien som självständiga stater. Västvärlden vädjar till president Medvedev att inte följa Dumans uppmaning.

26 augusti. Medvedev gör tvärtom och skriver på ett dekret om självständighet för de båda utbrytarrepublikerna. Beslutet fördöms i stora delar av världen.

27 augusti. Nato kräver av Ryssland att ta tillbaka erkännandet. Ryssland vägrar och anklagar i sin tur Nato för att rusta upp i Svarta havet. De sju mäktiga industrinationerna i G7 fördömer Rysslands erkännande av de georgiska utbrytarregionerna Sydossetien och Abchazien.

28 augusti. Premiärminister Vladimir Putin anklagar USA för att ligga bakom Georgiens anfall mot Sydossetien. Orsak: Att underlätta för republikanernas presidentkandidat John McCain.

29 augusti. Georgiens utrikesminister Ekaterine Tkesjalesjvili kommer till Stockholm och vädjar om EU:s och västvärldens stöd.

Mötet i Bryssel

EU-toppmöte betyder att det Europeiska rådet samlas och därmed EU:s stats- eller regeringschefer samt ländernas utrikesministrar.

Att kalla in till extratoppmöte är mycket ovanligt. Senast det hände var i samband med Irakkriget 2003.

14.15 - 15.00 Rådets medlemmar anländer till Justus Lipsius-byggnaden i Bryssel. Från Sverige deltar statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt.

15.00 - 15.30 Möte med EU-parlamentets ordförande.

15.30 - 18.00 Europeiska rådets arbetssession. På agendan: Krisen i Georgien, EU:s stöd till Georgien samt unionens framtida relation till Ryssland.

18.15 Presskonferens.