”Väljarna vill inte ha en sörja i mitten”

Svensk politik drar åt samma håll - vem ska man rösta på?

NYHETER

Partierna lånar varandras politik och alla drar mot mitten.

Vem ska man rösta på?

– Den politiska idédebatten är död. Det behövs nya partier, säger Aftonbladets debattredaktör Lotta Gröning.

Lotta Gröning.

2020 ska ingen bil få dra mer än en halv liter bensin per mil. Nytt förslag från miljöpartiet? Nej, utspel från moderaternas miljöarbetsgrupp.

– Vi måste kunna ställa krav på folk, att de ska försöka komma ifrån ett passivt liv och bli så aktiva som möjligt.

Citat från socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m)? Nej, det är socialdemokraten Ylva Johansson som talar om partiets nya välfärdspolitik.

Upp- och nervändavärlden

Upp- och nervändavärlden i politiken. Trenden just nu är tydlig. Miljöpartister som inte längre vill lämna EU, moderater som älskar kollektivavtal och blir miljökramare, sossar som skärper kraven på sjuka och arbetslösa.

– Det här håller inte i längden. Vem ska väljarna rösta på? Mona Sahlin som vill återställa a-kassan men för övrigt tycker precis som regeringen? Ska vi rösta på tom retorik, undrar Aftonbladets debattredaktör Lotta Gröning.

– Väljarna vill inte ha en sörja i mitten.

Politik för allt

Det kallas triangulering. Att ta över en del av motståndarens politik på ett område där man själv är sämre - och skapa en egen ståndpunkt.

– Det är precis det som moderaterna gjorde när de började kalla sig för ”det nya arbetarpartiet”, säger statsvetaren och debattören Stig-Björn Ljunggren.

– Precis som sossarna ville de minska utanförskapet men de gjorde det på sitt eget sätt genom att bland annat sänka skatten.

Det har också blivit viktigare att ha en politik på alla områden. Inget parti får äga någon fråga. Enligt Stig-Björn Ljunggren är till exempel moderaternas miljöengagemang ett tecken på det.

– Det här är en teknik som alla har skaffat sig. Man försöker väva in hela den politiska agendan i sin egen politik. Utrymmet på flankerna är ganska begränsat. De partier som försökte profilera sig i förra valet, som feministiskt initiativ och nationaldemokraterna fick bara några tusen röster.

Varför ”snor” man andra partiers politik?

– Eftersom väljarna ligger i mitten. Sverigedemokraternas framgång bygger på att de har gått mot mitten. Vänsterpartiets tillbakagång beror på att de drar mer vänsterut.

Men vad ska väljarna rösta på om alla drar åt samma håll?

– Det finns ingenting som tyder på att väljarna straffar dem som går mot mitten. Man brukar säga att egentligen är alla folkpartister. Men väljarna är inte logiska. De röstar ändå på olika partier.

Stig-Björn Ljunggren ser inga problem med likriktningen. Egentligen är det ganska bra.

– Samhället i sin helhet vinner på att vi bygger en konsensus för en social marknadsekonomi och för en välfärdsstat som bygger på individuell prestation.

”Idédebatten är död”

Lotta Gröning på Aftonbladet håller inte med. Det här är politikens kris, menar hon.

– Den politiska idédebatten är död. Det sitter ett etablissemang som försvarar sina positioner. De klarar inte av att lyfta sig över sakfrågor och makthierarkier. Det skulle verkligen behövas nya partier som tar nya grepp och utgår från människornas livssituation och de stora förändringar som vårt samhället står inför.

Men varför gick det då så dåligt för de partier som stack ut i förra valet, som feministiskt initiativ, piratpartiet och junilistan?

– Det beror på att både de etablerade partierna och vi journalister är jättebra på att motarbeta allt nytt. Hur ska vi kunna orka intervjua så många personer i partiledardebatterna? Det är en maktelit som håller ihop och som inte släpper in något nytt.

– Det har gått så långt att folk accepterar att politikerna inte längre har lösningar på samhällsproblemen.

Lånad politik

Partierna härmar varandra och ingen vill missa ett viktigt område.

Här är några färska exempel.

Socialdemokraterna förlorade valet på jobbfrågan. Nu förändrar man politiken i grunden och använder friskt regeringens favoritbegrepp ”arbetslinjen” som ska innebära både ”rätt och plikt för den enskilde” (Mona Sahlin på DN Debatt tidigare i år). Och precis som regeringen använder man ordet ”krav” när det gäller att få sjukskrivna tillbaka i arbete. Skolan är en annan fråga där man härmar regeringen. Nu ska betyg accepteras från sjätte klass och begreppet ”kunskap” betonas.

När klimathotsdebatten kom i gång på allvar svängde även moderaterna i miljöfrågan. Statsminister Reinfeldt vill att Sverige ska gå före. Häromdagen presenterade partiets miljöarbetsgrupp ett radikalt förslag: 2020 ska inga bilar dra mer än en halv liter bensin per mil. Inför valet 2006 lät det annorlunda: "Miljön är ingen prioriterad fråga", sa Fredrik Reinfeldt.

Miljöpartiet är på väg att lämna en av paradfrågorna: krav på att Sverige lämnar EU. Tidigare i år sa språkrören Maria Wetterstrand och Peter Eriksson att de inte längre vill kräva ett utträde. Just nu pågår en medlemsomröstning i frågan. Omsvängningen underlättar ett eventuellt regeringssamarbete med socialdemokraterna efter nästa val.

ARTIKELN HANDLAR OM