Experterna: Nu kan den svenska räntan sänkas

Aftonbladets Wolfgang Hansson reder ut begreppen kring bankkrisen

Foto: Foto: REUTERS
störtdykning på börsen Aktiehandlare i Chicago efter att börserna världen över dök i går. Som följd av den amerikanska bankkrisen väntar nu alla på att riksbanken ska sänka räntan i Sverige.
NYHETER

Är världsekonomins hotande kollaps en vanlig kris eller något vi aldrig varit med om tidigare?

Ingen verkar veta.

Nu väntar alla på att riksbanken ska sänka räntan.

Vad betyder krisen för de svenska räntorna?

Trots att riksbanken nyss höjde ökar nu trycket på att de ska sänka räntan igen. Rejält och snabbt.

–?Vi trodde tidigare att den första sänkningen skulle komma i februari, säger Henrik Mitelman, analyschef på SE-banken. Bankkrisen gör att den troligen kommer tidigare.

Normalt betyder det lägre boräntor. Blir det så nu också?

Förmodligen men det finns skäl att hissa varningsflagg. USA:s bankkris gör att alla banker får betala mer för att låna upp pengar till utlåning. Den kostnaden läggs på bolånen. Den amerikanska riksbanken har aggressivt sänkt räntan utan att det inneburit lägre boräntor.

Börsen störtdök i går. Fortsätter raset?

Raset är en ryggmärgsreaktion. Lehmans Brothers problem var väl kända. Det som chockade marknaden var att staten signalerade att alla banker inte kan räkna med att skattebetalarna ska rädda dem. Många experter menar att börsen är lågt värderad.

Är fler dåliga nyheter att vänta från USA?

Förhoppningen är att det värsta är över nu. Men så har det låtit länge.

–?Konkursansökan visar att alla papper inte lagts på bordet, säger Jörgen Kennemar, makroanalytiker på Swedbank. Oron finns att det är fler banker som är illa däran.

Hur är det ställt med världsekonomin egentligen?

Uselt. Världens tre största ekonomier, USA, E uropa och Japan går alla dåligt. Vi är inne i en global recession.

–?Den stora frågan är om det är en traditionell recession eller något större, säger Henrik Mitelman. Just nu fruktar marknaden att det kan vara ett allvarligare systemfel.

Har svenskarna lånat för mycket?

I snitt är varje svensk skyldig en och en halv årslön. I förhållanden till inkomsten är det en lika hög belåning som på 80-talet, åren före den stora bankkrisen. Men experterna påpekar att den allmänna ekonomiska situationen då var mycket värre.

–?Nån gång tar festen slut, säger Henrik Mitelman. Det kan bli ett smärtsamt stålbad innan det vänder.

Hur kunde det bli så här?

Krisen bottnar i den nästan brottsligt slarviga utlåningen på bostadsmarknaden i USA under några år. Särskilt till låntagare med små möjligheter att betala. Men lågkonjunktur hade vi fått ändå.

Kan krisen förlänga lågkonjunkturen?

Definitivt. Banker blir mer restriktiva med att låna ut till både allmänhet och företag och det blir svårare att få fart på ekonomin igen. Arbetslösheten riskerar att växa mer. Räddningen kan bli skattesänkningar och andra stimulansåtgärder.

Ingen ljusning alls i sikte?

I bästa fall ger sjunkande räntor lägre bolåneutgifter. Oljan gick i går under 100 dollar fatet vilket borde ge billigare bensin. Kina, Indien och Sydamerikas ekonomier tuffar på.

Som ekonomerna brukar säga; förr eller senare vänder det.