Så påverkas du av bankkrisen

Ekonom reder ut situationen för låntagare, aktieägare, pensionärer och barnfamiljer

NYHETER

Bankkrisen i USA ger svallvågor över världen och i Sverige är vi på väg in i en lågkonjunktur.

Måste vi vara oroliga nu?

– När företagen inte investerar lika mycket så uppstår en oro på marknaden. Det påverkar våra jobb och det oroar mig mest, säger Ann-Sofie Magnusson som är familjeekonom vid Ikanobanken.

Ann-Sofie Magnusson

Låntagare med stora lån har viss anledning till oro eftersom bankkrisen i USA skapar en oro.

– Det finns en risk att räntorna kan stiga lite och skälet är att bankkrisen i USA skapar en oro som gör att det blir dyrare för bankerna att låna och de ska ju i sin tur låna ut pengar till allmänheten. Det påverkar dem som har rörlig ränta men de som har bunden ränta drabbas ju inte.

Samtidigt har Riksbanken sagt att reporäntan kommer sänkas under nästa år och även regeringen har uttalat sig i frågan.

– Då går det åt det andra hållet igen. Den som har rörlig ränta får bita ihop och ta sig igenom perioden för att sedan se fram emot sjunkande räntor.

Ränteläge och buffert

Ann-Sofie Magnusson anser att räntelarmet i medierna kanske är något överdrivet. Den nuvarande räntan är historiskt sett inte speciellt hög, utan ligger inom det läge som Riksbanken anser är normalt.

– Riksbanken har i många år sagt att en normal reporänta ligger på mellan 3,5 och 5 procent normalt. Nu har vi en reporänta på 4,75 vilket innebär normalläge. Ibland ligger vi under normalläget som vi gjorde 2005 och ibland ligger vi också över normalläge.

Hon anser att alla låntagare måste förvissa sig om att de klarar högre ränta och rekommenderar att man "buffrar" pengar för att säkra framtiden.

– Man bör tänka att man ska klara en sjuprocentig ränta. När räntan är lägre så sparar man den mellanskillnaden på ett bankkonto och bygger upp en ekonomisk buffert. Om räntan aldrig överstiger sju procent så har man pengar som kan användas till exempelvis renovering i hemmet. Och om räntan överstiger sju procent så har man en buffert att ta av.

Aktiefonder och sparande

Handeln på Stockholmsbörsen inleddes med fallande kurser i dag och börsen har hittills i år sjunkit kraftigt.

– Sedan årsskiftet har börsen sjunkit med 27 procent. De som sparar i fonder och aktier har självklart påverkats av det. Samtidigt tycker jag att sparande i aktiefonder är ett väldigt bra sätt att spara om man sparar månadsvis och ibland köper dyra andelar och ibland billiga. Man ska aldrig sätta in pengar på aktiefonder som man behöver använda de närmaste fem åren.

Pengar som man vet med sig att man kommer vilja använda inom en ganska snar framtid bör sättas in på ett vanligt bankkonto, utan avgifter för uttag.

Ann-Sofie Magnusson anser inte att de som har investerat i sjunkande aktiefonder behöver oroa sig alltför mycket.

– I framtiden tror jag att börsen kommer stiga. Det kan ta lång tid men det får man ta om man är med i den svängen.

Sjunkande pension

Årets börsnedgång påverkar också livbolagen som förvaltar våra pensionspengar.

– När börsen sjunker och vi går in i en lågkonjunktur så kan pensionerna sjunka. För sin egen skull bör man göra ett eget val och inte låta pengarna hamna i Sjunde AP-fonden om man är orolig. Då kan man välja lite säkrare fonder som blandfonder eller räntefonder, säger Ann-Sofie Magnusson.

Hon rekommenderar främst de yngsta pensionsspararna och de äldsta att gå in och göra ett aktivt val.

– Som ung har man kanske inte så mycket att spara eftersom man har fullt upp med att klara sina höga lån. Men alla som tjänar pengar har PPM-fonder. Där finns det en möjlighet att göra en långsiktig investering och man kan lära sig av sina fel och bli duktig på det här.

Hon rekommenderar den som är osäker att prova att använda PPM-Lotsen som finns på Premiepensionsmyndighetens hemsida. Där kan man få tips på fonder som kan passa.

– Man har möjlighet att sprida risken på fem fonder och jag rekommenderar att man gör det.

Barnfamiljens största oro

Arbetslöshet eller sjukdom. Det är det största hotet för barnfamiljer med stora bostadslån, menar Ann-Sofie Magnusson.

– Därför är mitt råd att ha en bra buffert. Man får inte köpa en dyrare bostad än man har råd att klara av. Sedan har jag förståelse för dem som har tagit alla sina sparmedel till konstantinsatsen för att köpa bostaden för i storstäderna kostar det så mycket.

Hon rekommenderar då att man försöker få lånet amorteringsfritt under några år och i stället satsa på att spara så mycket som möjligt på ett bra sparkonto för att bygga upp en buffert.

– Man måste ha en buffert så man exempelvis har råd att reparera bilen eller huset om något går sönder.

Sedan rekommenderar hon alla att ta alla chanser till kompetensutveckling som står att finna.

– Om en nuvarande arbetsgivare går i konkurs så gör det i alla fall att man blir mer attraktiv på arbetsmarknaden. Man får kanske lägga lite av sin fritid till vidareutveckling om det inte erbjuds på arbetsplatsen så mn hänger med i exempelvis teknikutvecklingen.

FAKTA

/ Så påverkas du av bankkrisen:

Låntagare: Bankkrisen i USA leder till en oro på marknaden. Därför kan räntorna väntas stiga lite. Samtidigt har Riksbanken sagt att reporäntan kommer sänkas under nästa år. Den som har bundna lån sitter säkert. Du som har rörligt lån får bita ihop och härda ut.

Aktieägare: Börsen har hittills i år sjunkit kraftigt med hela 27 procent. Aktiesparande bör dock ses som en långsiktig investering och just nu kostar andelarna betydligt mindre än de gjorde vid årsskiftet. Man vet inte hur den närmaste framtiden ser ut, men förr eller senare vänder det.

Pensionärer: Årets börsnedgång påverkar livbolagen som förvaltar våra pensionspengar. Ann-Sofie Magnusson rekommenderar de yngsta och äldsta pensionsspararna att göra ett aktivt val. Den som känner sig oroad kan välja lite säkrare fonder som blandfonder eller räntefonder.

Barnfamiljer: De två största hoten är sjukdom eller arbetslöshet. Det påverkar hushållsekonomin och gör att man kanske inte har råd med det stora bostadslån som många i den kategorin har. Ann-Sofie Magnusson påminner om vikten av att ha en ekonomisk buffert så man klarar oförutsedda utgifter.