Kopernikus identifierad

Svenska löste DNA-gåtan

Foto: AP
Så här ska han ha sett ut, Nikolaus Kopernikus.
NYHETER

En svensk forskare har identifierat Nikolaus Kopernikus skelett.

Det ger svar på flera hundra års sökande efter astronomens gravplats.

Experter har också kunnat återskapa Kopernikus ansikte.

Foto: AP
Marie Allen.

– Här i Uppsala har vi lyckats binda DNA från skelettet med DNA i hårstrån från Kopernikus böcker, säger Marie Allen, docent i medicinsk genetik vid Uppsala universitet.

I början av 2000-talet började man söka efter Kopernikus skelett under den romersk-katolska katedralen i polska Frombork. Efter två år hittades skelettet – men det var svårt att identifiera. Marie Allen bidrog till att lösa gåtan.

Brutet näsben

– Mitt DNA -test är dock gjort på mitokondrier och inte på cellkärnor. Därför är inte svaret helt säkert, säger Marie Allen.

Men tillsammans med övriga bevis: kön, ålder och drag i utseendet, anser arkeologen och forskningsledaren Jerzy Gassowski att Kopernikus identitet är säkerställd.

– Man har sett att skelettet är från en man i 70-års åldern, vilket Kopernikus var när han dog 1543. Det var mycket ovanligt på den tiden, säger Marie Allen.

Likaså kan man se att näsbenet är brutet och att det finns ett jack ovanför vänster öga i kraniet. Det stämmer med de målningar som finns av Kopernikus.

Mozart på väg

Med hjälp av skelettet har hans ansikte återskapats i Warszawa – och snart kan det bli aktuellt att se fler historiska personer.

– Jag håller just nu på att identifiera heliga Brigitta. Andra forskare är på väg att identifiera Mozart och Jesse James, säger Marie Allen.

FAKTA

Vände upp och ner på världsbilden:

Nikolaus Kopernikus föddes i Polen 1473 och var vetenskapsman inom flera ämnen. Bland annat var han astronom.

1514 fick han i uppdrag av av påven att undersöka varför den officiella kalendern inte stämde. Det hade kommit fram att den "julianska" kalender som Julius Caesar hade infört från Egypten ledde till att årstiderna förflyttade sig. Vårdagjämningen som ursprungligen infallit den 21 mars hade hunnit förflytta sig till den 11 mars. Allt beroende på att året i julianska kalendern var 11 minuter och 14 sekunder längre, än den tid ett jordvarv tar runt solen.

Kopernikus förstod detta, att felet berodde på att jorden cirkulerar runt solen, i stället för tvärtom. Men detta stred mot kyrkans teorier om universum, och mot hela den allmänna uppfattningen. Han valde därför att inte presentera sina riskabla teorier och tackade nej till påvens uppdraget.

Detta ledde till att hans upptäckt inte gavs ut förrän 1543, samma år som han dog.