Dagens namn: Fredrika
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

”Du kan ligga och arbeta”

Jan, 55, kunde varken sitta eller stå: Fortsätt att jobba, sa Försäkringskassan

han flydde till norge Till slut fick Jan Lundstedt rätt mot Försäkringskassan. Men den långdragna striden fick honom att flytta. I dag lever han som sjukpensionär i Norge. han flydde till norge Till slut fick Jan Lundstedt rätt mot Försäkringskassan. Men den långdragna striden fick honom att flytta. I dag lever han som sjukpensionär i Norge. Foto: lars otto eide

Till sist kunde Jan Lundstedt, 55, varken stå eller sitta längre stunder.

Men Försäkringskassan tyckte ändå han borde fortsätta jobba.

De diskuterade till och med om han inte kunde ligga och arbeta.

Han trodde att han hade fått blindtarmen. Men den ilande smärtan Janne Lundstedt känt i magen var något helt annat. På operationsbordet fann läkarna en elakartad tumör utanpå magsäcken. Sommaren 1997 tillbringade han på Södersjukhuset i Stockholm.

– Jag fick cellgifter från juli till september. En jävla hästkur, säger han.

Behandlingen bet och cancern besegrades. Men för Jan Lundstedt hade striden bara börjat.

     

Platsen är noga utvald. Bland patienter och personal på vårdcentralen nere vid hamnen i Gustavsberg vill socialförsäkringsminister Ingela Thalén ta kommandot över de skenande sjuktalen.

Det är en fredagsmorgon i augusti 2002. Bara en månad återstår till valet.

På några år hade antalet sjukdagar fördubblats. Sjukskrivningar och sjukpensioner kostade 114 miljarder kronor om året. Det höll inte längre. Varken mänskligt eller ekonomiskt.

Regeringen Göran Persson hade kniven mot strupen. Ville de vinna valet krävdes hårdare tag mot de sjuka. Och Göran Persson ville vinna.

I Gustavsberg slog Ingela Thalén fast att sjuktalen skulle halveras på fem år. Socialdemokraterna vann och drev igenom de hårdare kraven. Alliansregeringen har fortsatt, bland annat genom att sänka ersättningen för långtidssjuka.

I dag är målet nästan uppnått. Staten har sparat miljarder.

     

Janne Lundstedt är bara en av de tusentals svenskar som fått betala. Efter cancerbehandlingen drabbades han av neuropati, en nervsjukdom med svåra muskelsmärtor. Han beskriver det som att trampa på häftstift.

I flera år kämpade han för att kunna jobba trots sjukdomen. Med hjälp av sin arbetsgivare bytte han jobbet som tekniker på Gotlands fornsal mot ett lättare registratorsjobb.

Han gick ner från heltid till halvtid. Men till sist kunde han varken gå eller sitta längre stunder och hans doktor – en överläkare i neurologi – sjukskrev honom helt.

Men Försäkringskassan sa nej.

     

Sedan Ingela Thaléns utspel på vårdcentralen i Gustavsberg har Försäkringskassan fördubblat avslagen.

Aftonbladet begärde ut 400 domar från fem svenska länsrätter där svenskar som nekats sjukpenning eller sjukpension överklagat Försäkringskassans beslut. I pappershögarna hittade vi några av dem som hjälpte politikerna att halvera sjuktalen.

Snickaren Kenneth, 49, förstör knät i en arbetsplatsolycka. Arbetsgivaren hjälper honom att hitta ett annat, lättare halvtidsjobb. Försäkringskassan säger nej och uppmanar Kenneth – som är dyslektiker – att söka ett kontorsjobb på heltid.

Britta, 59, jobbar inom äldreomsorgen trots svåra ryggproblem. En dag kollapsar hon på jobbet. Hon vill sjukskrivas på halvtid för att orka med. Försäkringskassan säger nej.

Bland de domar vi granskat är trenden tydlig. De som får nej är ofta äldre kvinnor och lågutbildade. Läkare vi talat med bekräftar bilden – sjukskrivningar av höginkomsttagare och högutbildade ifrågasätts mycket sällan. De som kan tala för sig får sin sjukpenning.

     

Den 18 januari 2006 kom Försäkringskassans handläggare på besök till Fornsalen i Visby. Hon ville bedöma Janne Lundstedts arbetsplats. Men väl där gick hon aldrig in på hans kontor, utan stannade i fikarummet.

Janne Lundstedts chefer förklarade att de led med honom när han jobbade.

Att hitta arbetsuppgifter

som han kunde utföra hem-ifrån eller liggande – vilket faktiskt diskuterades – var enligt cheferna omöjligt.

Men handläggaren skrev i sitt beslut att Jan Lundstedt hade ett rörligt arbete som han kunde ”styra själv”. Och att hans koncentrationsproblem på grund av blixtrande smärtor var begränsade till enstaka stunder.

Försäkringsläkaren, specialist i barnmedicin och företagshälsovård, slog fast att Jan Lundstedt kunde jobba.

För Försäkringskassan var en barnläkares utlåtande om Jan Lundstedts neuropati mer värt än intyget från en överläkare i neurologi. Sjukpenningen drogs in.

     

Det är inte bara Janne Lundstedt som har fått ett intyg från en specialist underkänt av en anonym försäkringsläkare. Mörbylångaläkaren Åke Åkesson återvände nyligen till primärvården från ett chefsjobb på Karolinska sjukhuset.

– Jag fick en chock. Försäkringskassan ifrågasätter rutinmässigt våra diagnoser.

Han berättar att han tvingas ägna mycket tid och kraft åt att förklara självklarheter – som att begynnande åldersdemens kan innebära problem för en lärare.

Han och många andra läkare har tappat förtroendet för Försäkringskassan.

– Grundinställningen tycks vara att alla fuskar. Det verkar vara något slags ackordsarbete. Ju fler man avslår, desto duktigare är man.

     

Janne Lundstedt har lämnat Gotland och Sverige. Han bor i Sandstad, en by vid havet ett tiotal mil söder om Trondheim.

Här har han tillbringat många semestrar.

Striden med Försäkringskassan fick honom att flytta.

– Jag blev less på allt och ville byta miljö.

I maj förra året, mer än ett år efter att sjukpenningen drogs in, kom länsrättens dom. Försäkringskassan hade fel.

Nu är han förtidspensionär och mår mycket bättre. Han lever i sin egen takt. När han har ont lägger han sig.

– Det har varit tuffa år. Det var skandalöst hur det fungerade med Försäkringskassan och deras så kallade förtroendeläkare. Jag kom med ett intyg från en överläkare på neurologen som underkändes av en barnläkare. Det är skamligt.

SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet