Rehabgaranti? Så bra är ditt landsting

Smärtdrabbade och deprimerade ska garanteras rehabilitering - men långt ifrån alla landsting lever upp till garantin visar Aftonbladets granskning

NYHETER

Sjuka lovas rehabilitering för att komma tillbaka till jobbet.

Men få landsting klarar av att hålla löftet, visar Aftonbladets granskning.

– Man borde ha försäkrat sig om att rehabiliteringen fungerade innan man tog beslut om de nya sjukskrivningsreglerna, säger Kent Nyman, vd för Svenska rygginstitutet.

De nya sjukskrivningsreglerna som regeringen införde i somras har beskrivits som hårda och tuffa. I själva verket är tanken god. Människor ska inte fastna i långa sjukskrivningar utan hjälpas tillbaka till jobbet, bland annat genom rehabilitering. Men det ska gå undan. Redan efter ett halvår ska de flesta sjuka tillbaka i arbete.

Därför lanserades samtidigt med de nya reglerna en rehabiliteringsgaranti för de åkommor som oftast ligger bakom en sjukskrivning: Smärtor i rygg och nacke samt olika former av depression.

Det är frivilligt för landstingen att införa garantin, men alla landsting som Aftonbladet kontaktat tänker göra som regeringen vill. Men långt ifrån alla har rehabiliteringsgarantin på plats - trots att de nya sjukskrivningsreglerna nu är verklighet för många sjuka.

”En lång process”

Landstinget i Kalmar län ”behöver året ut för att få garantin att fungera på alla ställen”. Landstinget Gävleborg jobbar ”intensivt” med frågan men kan inte säga ”exakt när i tiden garantin är fullt utbyggd”. Inte heller hos landstinget i Jönköping län kan man ge något definitivt svar.

– Vi har påbörjat arbetet men det är en ganska lång process. Man måste ha förståelse för att vi först måste hitta formerna, säger Ann-Britt Ekvall, projektledare på Landstinget i Jönköping till Aftonbladet.

Andra har kommit långt.

– Vi håller på för fullt och ska kunna börja tillämpa det här under första kvartalet i år, säger Kjell Haglund, kontaktperson för sjukskrivningsprocessen i Landstinget i Uppsala län.

Att det ser olika ut oroar Kent Nyman, vd för Svenska rygginstitutet och ordförande i Prima, som samordnar landets rehab-företag.

– Eftersom man nu har en så begränsad tid att vara sjukskriven på är det viktigt att rehabiliteringen fungerar. Nu kommer människor att drabbas ganska kraftigt i den snabba processen utan att få hjälp i tid.

Garantin måste fungera

Tidigare undersökningar visar att bara var femte långtidssjukskriven för rygg- och nackbesvär får rehabilitering. De nya sjukskrivningsreglerna gör att många ur den gruppen nu kommer att få sin sjukpenning indragen. Därför måste rehabiliteriingsgarantin fungera, menar Irene Jensen, professor i personskadeprevention vid Karolinska institutet.

– Det är oerhört viktigt att rehabiliteringen kommer i gång och fungerar. Man vet att ju längre tid som går utan att man får hjälp, desto svårare blir det att få bra effekt av rehabiliteringen, säger Irene Jensen till Aftonbladet.

Vid årsskiftet hade 180 dagar passerat sedan de nya sjukskrivningsreglerna blev verklighet. Efter 180 dagar blir den som inte är tillräckligt sjuk av med sin sjukpenning och ska ut på arbetsmarknaden. Men även om rehabiliteringsgarantin faktiskt kommer på plats är det inte säkert att den hjälper de människor som nu riskerar utförsäkring.

– Garantin kommer att hjälpa de människor som nyligen råkat ut för ångest, depression eller smärta eftersom vi kan sätta in tidiga insatser. Men jag är bekymrad för hur vi ska hjälpa de som som haft sina problem under en längre tid och som nu riskerar att bli utförsäkrade. Jag har svårt att se hur de ska bli hjälpta av rehabiliteringsgarantin, säger Ulla Fridh, utvecklingsstrateg för närsjukvården i landstinget Dalarna.

Så fungerar rehabkedjan...

1 juli 2008 infördes nya tidsgränser i sjukskrivningsprocessen. Det kallas rehabiliteringskedjan och syftet är människor snabbare ska återgå i arbete.

Under de första 90 dagarna av en sjukskrivning ska försäkringskassan bedöma om den försäkrade har förmåga att klara sitt vanliga arbete.

Från och med dag 91 ska det prövas om den sjukskrivne kan utföra någon annan arbetsuppgift på sin arbetsplats.

Om det inte går inom 180 dagar ska den sjukskrivne prövas mot hela arbetsmarknaden. Försörjning från försäkringskassan ersätts med försörjning från arbetsförmedlingen. Om den sjuka bedöms kunna återgå till sitt gamla jobb kan sjukpenningen ges i ytterligare ett halvår.

Efter ett år upphör rätten till sjukpenning. I undantagsfall kan man få förlängd sjukpennning i max 1,5 år. Då sänks ersättningen från 80 till 75 procent av lönen.

Efter 2,5 år kan man få fortsatt sjukpenning utan bortre gräns om man har en mycket allvarlig sjukdom, till exempel vissa tumörsjukdomar eller neurologiska sjukdomar, som ALS.

...och så fungerar rehabgarantin

Rehabiliteringsgarantin ska stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. Det är frivilligt för landstingen att införa garantin.

Garantin omfattar de vanligaste orsakerna till sjukskrivning: smärta i rygg, nacke och axlar samt lättare/medelsvåra depressioner.

De behandlingsmetoder som används ska bevisligen leda till att en person får arbetsförmågan tillbaka.

Patienter med lättare/medelsvåra depressioner och ångest ska erbjudas Kognitiv beteendeterapi (KBT) eller annan evidensbaserad behandling. Patienter med smärta i axlar, nacke och rygg ska erbjudas multimodal rehabilitering. Det betyder välplanerade och synkroniserade åtgärder under en längre tid. Personalen ska arbeta i team som kan bestå av till exempel sjukgymnast, arbetsterapeut, socionom/psykolog och läkare.

För 2009 har regeringen avsatt 560 miljoner kronor och för 2010 har 960 miljoner kronor avsatts. Pengarna betalas ut av försäkringskassan för varje redovisad behandling.

ARTIKELN HANDLAR OM