”Det här är politikens NHL”

Svenska EU-parlamentariker: Vi har större makt än i riksdagen

1 av 4
Carl Schlyter.
NYHETER

Några vill ha mindre EU.

Andra vill ha mycket mer.

Men de flesta svenska EU-parlamentariker är överens om en sak: Det är i Bryssel som makten finns.

– Jag brukar lite provocerande kalla Sveriges riksdag för ”regionparlamentet i Stockholm”, säger Carl Schlyter, Miljöpartiet.

De är 19 män och kvinnor som pendlar mellan maktsätena Bryssel och Strasbourg. De fattar beslut som påverkar vardagen i Sverige och framtiden för en halv miljard människor i unionens 27 medlemsländer. De säger att deras makt är större än den makt som Sveriges 349 riksdagsledamöter har. De är frustrerade över att vi i Sverige inte fattar det och att knappt 38 procent röstade i förra valet.

– Det innebär att de som sitter här inte representerar folkviljan och väljarna, säger Carl Schlyter, Miljöpartiets man i Europaparlamentet.

Stort handlingsutrymme

Sveriges kommuner och landsting säger att omkring 60 procent av punkterna på en kommunfullmäktiges dagordning har med EU-beslut att göra. Och som enskild EU-parlamentariker är handlingsutrymmet stort.

– I riksdagen var jag ekonomisk talesperson för mitt parti i sex år. Det var ett jättefint uppdrag, men blockpolitiken begränsar inflytandet hos enskilda riksdagsledamöter. Här finns inte det, säger Lena Ek, Centerpartiet.

– Här finns ingen regering som säger vad vi ska tycka eller inte tycka, säger Christofer Fjellner, Moderaterna.

– Min första tanke när det kommer ett förslag från kommissionen är: Hur kan jag göra det bättre? Hur ska jag förhandla och kompromissa på ett begåvat sätt så att jag får mina ändringsförslag antagna?

Inga självklara majoriteter som i Sveriges riksdag där beslutsfattandet är ganska ospännande. I stället ett ständigt givande och tagande och oheliga allianser.

”Politikens NHL”

– Det är lite politikens NHL, säger Christofer Fjellner.

De verkar ha roligt i Bryssel där det möts och förhandlas och i Strasbourg där besluten fattas. Som enskild parlamentariker kan man göra hur mycket som helst. Med tillräckligt många med sig kan man till och med riva upp förslag från den mäktiga kommissionen. EU-förespråkarna är naturligtvis allra mest entusiastiska.

– Mina år här har stärkt min inställning att det är här, i den här politiska församlingen, som vi svenskar påverkas av besluten. Det är väldigt viktigt att vi är aktiva här nere, säger Olle Schmidt, Folkpartiet.

EU-kritikerna säger att egentligen är det kommissionen som har den verkliga makten. Och den penningstarka industrin som betalar lobbyisterna storkovan för att få sin vilja igenom.

Makten - en illusion?

– I bland kan jag känna att känslan av att jag kan påverka och bestämma är lite av en illusion. Egentligen är det EU-kommissionen som har monopol på att lägga förslag om nya lagar, säger Jens Holm, Vänsterpartiet.

– Jag har väntat ett helt år på att EU-kommissionen ska lägga fram en ny lag om djurförsök. Den nuvarande lagen är 22 år gammal. Jag har träffat miljökommissionären tre gånger, men fortfarande har ingenting hänt.

Ändå vill de flesta stanna i Bryssel. För när det är som det är och Sverige är med i EU är det trots allt här som inflytandet finns.

– Genom en folkomröstning har vi blivit medlemmar. En mängd beslut har förts över till en ny arena. Då är det självklart att vi ska vara representerade här och driva vår politik i de beslut som är överförda hit, säger Eva-Britt Svensson, Vänsterpartiet.

FAKTA

Europaparlamentet

Parlamentet har 785 ledamöter som väljs av folken i medlemsländerna. Sverige har 19 ledamöter. Efter EU-parlamentsvalet nästa år får Sverige 18 ledamöter. När den nya grundlagen, Lissabonfördraget, blir verklighet får Sverige 20 ledamöter.

Parlamentet arbetar i Bryssel och i Strasbourg. I Bryssel förbereds lagstiftningsarbetet. I Strasbourg samlas ledamöterna 12 gånger per år för att fatta beslut.

Parlamentet får vara med och bestämma när det gäller: miljö, transport, konsumentskydd, inre marknaden, fri rörlighet för arbetstagare samt utbildnings-, hälso- och kulturprogram. Parlamentet ska också godkänna EU:s budget samt säga ja eller nej till nya medlemsländer.

Det är EU-kommissionen som lägger förslag till nya lagar. Men lagförslagen måste godkännas av parlamentet tillsammans med ministerrådet, som består av EU-ländernas regeringar. Det finns tre möjliga scenarior:

1. EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag. Lagförslaget granskas av parlamentet och ministerrådet. Om inga ändringar föreslås träder lagen i kraft.

2. EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag. Lagförslaget granskas och parlamentet föreslår ändringar. Om ministerrådet inte håller med om ändringarna tar de fram ett nytt förslag. Parlamentet granskar det nya förslaget. Om parlamentet godtar förslaget träder lagen i kraft.

3. EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag. Lagförslaget granskas och parlamentet föreslår ändringar. Om ministerrådet inte håller med om ändringarna tar de fram ett nytt förslag. Om parlamentet inte godtar det nya förslaget utan föreslår ändringar går frågan till en förlikningskommitté. Där ingår parlamentet, ministerrådet och kommissionen. Kommer man överens träder lagen i kraft. Annars faller lagförslaget.

”Jag som parlamentariker har mest makt”

Vem har mest makt - du som parlamentariker eller en svensk riksdagsledamot?

Så här svarar några av Sveriges ledamöter i Europaparlamentet.

Anna Hedh, Socialdemokraterna:

– Det beror på hur man ser det. Men Sverige och Sveriges riksdag måste anpassa sig väldigt mycket efter EU:s beslut. Sveriges kommuner och landsting säger att 60 - 70 procent av det som beslutas i riksdag och kommuner har med EU-lagstiftning att göra.

Jan Andersson, Socialdemokraterna

– När det gäller att agera och forma en viss fråga är utrymmet för mig som parlamentariker större här. Det är så parlamentet fungerar.

Gunnar Hökmark, Moderaterna:

– Som enskild ledamot är det tveklöst så att du har större möjligheter att förändra här. Riksdagsledamoten spelar en viktig roll när det gäller att granska och driva debatt, men jag påverkar bokstavligen lagstiftningen.

Christofer Fjellner, Moderaterna

– Riksdagsledamoten och kanske i ännu större utsträckning den som sitter i kommunfullmäktige. Här i Europaparlamentet sätter vi en ram som ni i Sverige får fylla med innehåll.

Nils Lundgren, Junilistan

– Det är riksdagsledamoten eftersom parlamentet här inte har så stort inflytande. Det är i stället teknokraterna i EU-kommissionen med uppbackning av ministerrådet som bestämmer.

Jens Holm, Vänsterpartiet:

– Jag önskar att jag kunde säga att en riksdagsledamot har mer inflytande över de lagar som finns i Sverige. Men om du tänker på att runt 70 procent av allt som bestäms i en svensk kommun på något sätt kommer från EU, och att vi är 19 ledamöter medan 349 sitter i riksdagen så har vi extremt mycket makt.

Olle Schmidt, Folkpartiet

– I till exempel finansiella frågor och miljö- och konsumentfrågor är det vi här nere som har störst inflytande.

Maria Robsahm, Feministiskt initiativ (invald för Folkpartiet)

– Eftersom väldigt många av de lagar vi lever efter i Sverige stiftas här så har Sveriges riksdag väldigt lite att säga till om. Det demokratiska underskottet på EU-nivå är enormt stort och därför är det varken i riksdagen eller i parlamentet som besluten fattas, utan i ministerrådet och EU-kommissionen.

Lena Ek, Centerpartiet:

– Nu för tiden är det jag som parlamentariker som har mest makt. Är du aktiv som parlamentsledamot och blir rapportör för en lagstiftningsfråga så påverkar det alla i hela Europa.

Carl Schlyter, Miljöpartiet:

– En riksdagsledamot har större möjlighet att påverka debatten i Sverige och därmed beslutet. Härifrån är det svårt att nå ut eftersom ingen bryr sig om vad som sägs här. Men eftersom så pass mycket styrs härifrån och man har mer individuell makt här så innebär det att som enskild parlamentariker har man mycket större makt här.

Anders Wijkman, Kristdemokraterna:

– Det beror på frågan. Men pratar man om klimat- och miljölagstiftning så är Europaparlamentet oerhört mycket viktigare än riksdagen. Det är här ramverket görs upp.

ARTIKELN HANDLAR OM