Rånvåg i januari

Rikskriminalen: Några få kriminella står för rånen

NYHETER

En rånvåg har slagit till mot Sverige i januari.

Men det är en liten klick kriminella som står för rånen.

– Det är en kärna på ett par hundra personer som vi vet är mycket aktiva, säger Thord Modin, chef för kriminalunderrättelsetjänsten på Rikskriminalpolisen.

Foto: Malin Arnesson
Thord Modin, chef för kriminalunderrättelsetjänsten.

Enligt Thord Modin har det i januari varit fler rån än vanligt där det förekommit automatvapen och skottlossning.

– Men i vilken mån det innebär en ökad rånstatistik över året återstår att se. Det förekommer svängningar och vissa brottstyper tenderar att öka och sedan när man åtgärdar brister, som i fallen med bankboxarna och sedelautomaterna, så försvinner problemet.

Thord Modin anser att det är en liten klick kriminella som står för de väpnade rånen. Det handlar om brottslingar som har valt en kriminell livsstil och som är kända av polisen sedan tidigare.

– Vi har en ganska bra insyn i de här kretsarna. Det är en kärna på ett par hundra personer som vi vet är mycket aktiva och runt dem ett löst sammanhängande nätverk på cirka 400 personer.

Snabba gripanden

Det faktum att polisen har lyckats bra med kartläggningen av rånarna, har också lett till flera gripanden den senaste tiden.

– De grips ju med jämna mellanrum och det går ofta ganska snabbt. Polisens översyn och vilja att hålla kontroll på de här grupperingarna har blivit mycket tydligare.

Vid rånen används vapen som enligt Thord Modin oftast har förts in i landet illegalt.

– Vi ser att typen av automatvapen som används av rånarna har förändrats. Numera är vapnen som används illegalt införda. Det vet vi eftersom typen annars inte finns i Sverige. Tidigare tillgrep man ofta vapen från mobiliseringsförråd i landet men det gör man inte i dag.

Stora insatser

Enligt Thord Modin är rånarnas metoder ofta överdrivna. De spektakulära rånen tvingar sedan polisen i sin tur att sätta in stora resurser. Polishelikoptrar, länsgemensamma insatser med polisspärrar, bombtekniker och hundpatruller är exempel på resurser som utnyttjas.

– Det skapar större insatser från polisens sida vilket i sin tur blir försvårande för rånarna. Rånarna tar i så in i bomben och sedan grips de.

Polisens insatser vid rån måste kosta en hel del pengar?

– Ja, det kostar naturligtvis pengar. Att lösa brott är ju vår uppgift och alla brott kostar en fruktansvärd massa pengar. Det blir en stor samhällskostnad totalt och de som får betala är skattebetalarna. Men det bryr sig inte gärningsmännen om.

Rikskriminalen arbetar för närvarande med att följa utvecklingen i landet och ta reda på mer om dem som ligger bakom rånen.

– Vi har bland annat avsatt personal som följer det här nationellt för att kartlägga de olika grupperna och nätverken. I mån av tid biträder vi också myndigheterna med analys.

FAKTA

Flera brutala rån i januari:

25 januari 2008: Sparbanken i Åtvidaberg rånas av män beväpnade med automatvapen. Rånarna forcerar entrédörren till bankkontoret med hjälp av en bil och avlossar skott inne på banken. En bil sätts i brand utanför lokalen innan rånarna flyr.

22 januari 2008: Huvudpostterminalen på Kruthusgatan i Göteborg rånas av tungt beväpnade män som tvingar personalen att lägga sig ner på golvet. Gärningsmännen tänder eld på fem bilar runt postterminalen, placerar ut fotanglar samt bombattrapper för att hindra polisen. Tre män grips senare av polisen.

18 januari 2008: Handelsbanken och Swedbank i Västerhaninge utsätts för väpnat rån. De maskerade rånarna försöker spränga valvet inne i Swedbank. Rånarna flyr från platsen i en bil som sedan påträffas i Skogås. Senare grips och anhålls två män.

15 januari 2008: Swedbanks kontor i Skiljebo centrum utanför Västerås rånas av två beväpnade män som kör ett fordon rakt in i lokalen. Två män i 30-årsåldern grips och anhålls senare i centrala Västerås.