Anklagad för hemligt terrorkrig

NYHETER

USA:s underrättelseorgan CIA hade planer på att tillfångata eller mörda agenter från al-Qaida. Men den nya CIA-chefen Leon Panetta avstyrde genomförandet.

Spionorganet lade ut pengar på att planering och troligen också på viss utbildning av sina agenter som skulle få uppdraget, säger nuvarande och tidigare regeringstjänstemän till affärstidningen Wall Street Journal.

CIA arbetade enligt en auktorisationen från president George W Bush 2001 vilken tillät detta slags insatser. Men när Panetta avbröt operationen hade inte CIA-agenterna hunnit bli helt klara att sättas in i uppdraget.

Panetta grep in den 23 juni när medarbetare berättade om planerna.

Initierade källor

De närmare uppgifterna den superhemliga planeringen är inte kända, skriver WSJ som rapporterar om den i sin måndagstidning och hänvisar till källor som är insatta i ärendet.

CIA ska ha avböjt att kommentera uppgifterna.

Republikanen Pete Hoekstra, som har en ledande ställning i representanthusets underrättelseutskott, säger att inga stora summor lades ut på projektet – snarare en miljon dollar än 50 miljoner.

Redan 2001 diskuterade CIA dessutom möjligheterna att mörda ledande al-Qaidafolk, säger tre anonyma tidigare underrättelsetjänstemän till WSJ. Men den diskussionen ska ha klingat av efter ett halvår.

CIA redan i blåsväder

CIA hamnade i blåsväder under söndagen när det blev känt att organisationen undanhållit uppgifter om ett anti-terrorprogram för kongressen i Washington i åtta år. Mörkläggningen skulle ha skett på dåvarande vicepresidenten Dick Cheneys initiativ.

Leon E Panetta har nyligen informerat underrättelseutskotten i senaten och representanthuset om Cheneys roll.

Det faktum att Cheney skulle ligga bakom mörkläggningen visar att Bushregeringen fäste stor vikt vid det här programmet.

Frågan om hur omsorgsfullt CIA hållit kongressen informerad om känslig verksamhet har utlöst diskussioner. Lagen föreskriver att de två underrättelseutskotten får information om alla spionaktiviteter för USA:s räkning och om väsentliga uppgifter som kommer från detta. Men samtidigt lämnar 1947 års tillägg till landets säkerhetslag öppet för viss tolkning om vad som bör lämnas ut till utskotten. Finns det risk för att känsliga uppgifter kan läcka därifrån så ska inget sägas till utskotten.

TT