Finanseliten märker ingen lågkonjunktur

Hans De Geer: Det är inte rimligt att ersättningen skenar iväg

NYHETER

Lågkonjunktur och kris. Det är inget som finanseliten märker av.

–?Många i lönetoppen är kapitalförvaltare på ­finansiella institutioner. Klart det sticker i ögonen på folk, säger Hans De Geer, professor i före­tagsetik.

Trots svarta börssiffror kan eliten inom finansbranschen fortsätta att skratta hela vägen till banken.

Foto: ingvar karmhed
”Lönen speglar inte insatsen” säger Hans De Geer, professor i företagsetik, som vill se en norm för lönerna i finansbranschen, annars är han rädd att kundernas förtroende urholkas.

Bengt Seger, fondförvaltare på investmentbanken Carnegie, tjänade 36?995?630 kronor förra året. Det är en ökning på drygt sju miljoner kronor från året innan. Kollegorna Henric Falkenberg och Björn Jansson finns också med i lönetoppen med en inkomst på ­dryga 14 miljoner kronor.

–?Det är inte rimligt att ersättningssystemen skenar iväg på det här sättet. Det ger stora utslag på ett sätt som varken speglar kunskap eller den insats man har gjort, säger Hans De Geer.

Frivillig norm

Han tycker att finansföretagen frivilligt borde sätta upp en gemensam norm för vad som är rimligt att betala ut i lön. Annars finns risken att kundernas förtroende urholkas ännu mer och svenskarna väljer att stoppa pengarna i madrassen.

Att de höga lönerna är ett känsligt ämne är tydligt.

–?Vi uttalar oss inte om löner, det är något mellan medarbetarna och företaget, säger Andreas Kock, pressansvarig på Carnegie.

Vill ha billigt alternativ

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco, tror att det krävs mer konkurrens för att bryta mönstret och pressa ned lönerna.

Wetterberg efterlyser ett ­fondförvaltningens Ikea.

–?Om någon går in och gör det här mycket billigare och enklare så finns det inget utrymme för fina gatan längre.

Vem skulle gå in och göra det?

–?Jag vet inte – Ikea kanske.