De får sparken – du får liggsår

3 000 heltidsjobb ska bort i vården

NYHETER

De sjuka får inte gå på toaletten och drabbas av liggsår.

Så ser framtiden i vården ut – fruktar personalen på Örnsköldsviks sjukhus.

– Vi är jättefå som sliter med patienterna, säger undersköterskan Lisbeth Andersson, 59.

Totalt 3 000 heltidstjänster försvinner runt om i Sverige nästa år.

Foto: Foto: LARS HÅKAN NILSSONSLIMMAD ORGANISATION| Sedan i måndags jobbar Örnsköldsviks sjukhus med sin nya slimmade organisation. 236 anställda har fått sparken, hårdast slår besparingarna mot undersköterskorna. På avdelning två vårdas svårt cancer- och njursjuka patienter. Trots att de flesta undersköterskorna som ska sluta
SLIMMAD ORGANISATION Sedan i måndags jobbar Örnsköldsviks sjukhus med sin nya slimmade organisation. 236 anställda har fått sparken, hårdast slår besparingarna mot undersköterskorna. På avdelning två vårdas svårt cancer- och njursjuka patienter. Trots att de flesta undersköterskorna som ska sluta fortfarande jobbar känner de av nedbemanningen. Aftonbladet har pratat med fem undersköterskor på avdelningen.

Aftonbladet har granskat hur finanskrisen slår mot sjukvården.

En rundringning till samtliga landsting visar att minst 2 900 heltidstjänster, eller årsarbetare, försvinner redan till december nästa år.

Att en årsarbetare försvinner kan betyda att flera undersköterskor eller sjuksköterskor tvingas sluta. I de flesta fall löser landstingen besparingarna genom att inte ersätta vakanser.

Men på andra håll har flera hundra varslats om uppsägning.

Svårt sjuka patienter

Ett av de hårdast drabbade landstingen är Västernorrland. Bara på Örnsköldsviks sjukhus har 236 personer fått sparken, 116 av dem är undersköterskor.

– Jag har jobbat här i 34 år, nu tvingas jag gå, säger undersköterskan Ingela Sjöblom, 54.

En efter en försvinner de från sjukhuset de närmaste månaderna. På avdelning två vårdas svårt cancer- och njursjuka patienter.

”Det har varit kaos”

Sedan i måndags jobbar personalen där med den nya slimmade organisationen, men först i maj nästa år har alla uppsägningstider löpt ut.

– Det har varit kaos den här veckan. Det värsta är att patienterna kommer i kläm, säger undersköterskan Nanny Gavelius, 62, som slutar i april nästa år efter 33 år på sjukhuset.

Undersköterskorna på avdelning två är övertygade om att patientsäkerheten försämras nu när de ska göra samma jobb på hälften så många personer.

En direkt följd är att de sjuka blir liggande länge och att de inte får gå på toaletten lika ofta.

– Vi är jättefå som sliter med patienterna. Det är tungt och när patienterna blir liggande får de trycksår, säger undersköterskan

Lisbeth Andersson, 59.

”Hur ska vi orka”

Med sina 40 år som anställd på sjukhuset är hon en av dem som får vara kvar. Nu oroar hon sig för arbetsbelastningen.

– Hur ska vi orka?

Sjukhusets chefläkare Lars-Olov Ögren försäkrar att patientsäkerheten inte ska rubbas. Ett omfattande utredningsarbete och noggranna uppföljningar ska garantera säkerheten. Men han är också medveten om att patienterna drabbas när över 200 av vårdpersonalen tvingas sluta.

– Servicenivån kommer bli sämre. En hel del kommer bli hänvisade till vårdcentraler, säger han.

På fackförbundet Kommunal har man länge oroat sig för de ”osynliga varslen” som framför allt slår mot undersköterskorna.

Väntar ljusare tider

Visstidsanställda blir inte inringda längre och de naturliga vakanserna ersätts inte.

– Vi märker redan att arbetsbelastningen blivit mycket tyngre. Dessutom har det blivit svårare att ta semester. Det är det första som blir kännbart i svåra tider, säger ombudsmannen Annica Jansson.

På SKL, Sveriges kommuner och landsting, tar man Aftonbladets siffror med en nypa salt.

– Våra egna beräkningar visar att det blir en nerdragning av antalet anställda i landstingen nästa år. Men det är svårtolkat hur många personer det blir. Jag tror inte att siffran blir så hög,

säger Stefan Ackerby, biträdande avdelningschef på SKL.

Redan 2011 och 2012 spår han ljusare tider med större skatteintäkter för landstingen.

FAKTA

Kolla ditt län

Blekinge

Heltidstjänster i dag: 4 554.

Minskning till 2010: 354.

Vi kommer att ha ett underskott på 200 miljoner 2010. Men ingen har varslats om uppsägning. I stället drar vi ner genom naturlig avgång och färre vikarier, säger informationschef Madeleine Flood.

Dalarna

Heltidstjänster i dag: 6 015.

Minskning till 2010: 115.

Landstinget i Dalarna ska minska antalet anställda, inte bara inom sjukvården, med 100–200 personer per år. Det ska ske genom naturliga avgångar och genom att inte återbesätta tjänster, säger pressansvarig Johan Elmberg.

Gotland

Heltidstjänster i dag: 1 084.

Minskning till 2010: 0.

Vi har anställningsstopp, men vi har redan gjort ett par nedskärningar i primärvården så jag tror att läget blir oförändrat de närmaste åren, säger personalchef Marie Holmer.

Gävleborg

Heltidstjänster i dag: 4 806.

Minskning till 2010: 36.

Vi kommer att effektivisera i sjukvården. Det blir fler läkare och specialistsjuksköterskor, vi rationaliserar framförallt i den administrativa sidan för att kunna satsa på vården, säger HR-direktör Margareta Petrusson.

Halland

Heltidstjänster i dag: 6 510.

Minskning: ”Något färre.”

Vi kommer att vara något färre 2010. Just nu ligger 60 varsel. Underskottet 2010 blir cirka 190 miljoner, säger personaldirektör Jörgen Britzén.

Jämtland

Heltidstjänster i dag: 2 914.

Minskning till 2010: 100.

Vi har ett stort besparingsbeting, 2009–2010 ska vi spara 170 miljoner kronor. Vi effektiviserar och omprioriterar. Det ska inte påverka patienterna, säger personaldirektör Björn Ahlnäs.

Jönköping

Heltidstjänster i dag: 6 448.

Minskning till 2010: 0.

Vi har stabil ekonomi och har inte avskedat folk på 25 år. Vi har ett litet överskott som vi använder i dåliga tider, säger informationsdirektör Harriet Lindén.

Kalmar

Heltidstjänster i dag: 4 529.

Minskning till 2010: 0.

Vi har inga förändringar på gång nu. Vi minskade med 500 tjänster 2003, då hade vi vår tuffa period, säger personaldirektör Håkan Pettersson.

Kronoberg

Heltidstjänster i dag: 4 939.

Minskning till 2010: 0.

Vi kommer att ha ungefär lika många anställda 2010. Men visst är läget besvärligt, i praktiken har vi anställningsstopp, säger hälso- och sjukvårdsdirektören Kjell Grahn.

Norrbotten

Heltidstjänster i dag: 4 895.

Minskning till 2010: 50.

Under det här året har det skett en del uppsägningar, samtidigt är vi ett rekryterande landsting med behov av ny personal. Vi måste titta på vad vi ska ha för bemanning, säger personalchef Ingrid Stridfeldt.

Skåne

Heltidstjänster i dag: 23 677.

Minskning till 2010: 500.

Det är rimligt att tänka sig att vi drar ner med 500 personer det närmaste året, beroende på den ekonomiska situationen, säger förhandlingschefen Gösta Rehnstam.

Stockholm

Heltidstjänster i dag: 29 518.

Minskning: ”Inga nerskärningar.”

Landstinget har inga nerskärningar på gång 2010. Men de stora sjukhusen sköter sin ekonomi själva, och de kanske drar ner på antalet vikarier, säger finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd.

Södermanland

Heltidstjänster i dag: 4 860.

Minskning till 2010: 100–200.

Under 2010 finns ett sparbeting på 65 miljoner. Det pekar mot att personalen borde minska med 100-200 personer, enligt ekonomidirektör Nicolas Prigorowsky.

Uppsala

Heltidstjänster i dag: 10 010.

Minskning till 2010: 410.

Ett skäl till att personalen minskar är att privata aktörer tar över verksamheter. Dessutom ska Akademiska sjukhuset minska med 200 personer, genom naturliga avgångar, säger personaldirektör Lotta Halling.

Värmland

Heltidstjänster i dag: 4 260.

Minskning till 2010: 160.

Vi är inne i ett omfattande omställningsarbete, 450–500 tjänster ska bort. Främst är det undersköterskor och sjuksköterskor som försvinner, säger personalchef Gunnar Blomquist.

Västmanland

Heltidstjänster i dag: 5 778.

Minskning: ”Färre anställda.”

Jag kan inte säga mer än att vi har ett antal anställda i dag som kommer att bli färre 2010. Det är ett stort omställningsarbete som drabbar all vår verksamhet, säger personaldirektör Lena Tell.

Västerbotten

Heltidstjänster i dag: 7 518.

Minskning till 2010: 188.

Landstinget har ett omfattande strukturellt underskott. Därför har man beslutat att vara mycket restriktiv med att anställa personal. Vi försöker lösa det genom att inte återbemanna vakanser, säger statistiker Dick Strömberg.

Väster-norrland

Heltidstjänster i dag: 5 500.

Minskning till 2010: 500.

Vi har inga pengar, det är egentligen gamla synder som straffar sig. Det kommer ta några år innan vi är färdiga med det här omfattande besparingsarbetet. Undersköterskegruppen får ta största smällen, säger personaldirektör Mikael Broman.

Västra Götaland

Heltidstjänster i dag: 32 807.

Minskning: ”Färre anställda.”

2009 ser underskottet ut att bli 900 miljoner, och ytterligare 600 miljoner 2010. Vi räknar med färre anställda. Men det berör inte tillsvidareanställda, utan vi drar in på vikarier och ersätter inte vid pensioner, säger regiondirektör Johan Assarsson.

Örebro

Heltidstjänster i dag: 5 888.

Minskning till 2010: 100.

Vi har anställningsstopp och vi prövar varje anställning ända upp på landstingsledningsnivå. I dagens läge räknar vi med mindre skatteintäkter. Det kommer att märkas här och där, säger förhandlingschef Roland Hennerdal.

Östergötland

Heltidstjänster i dag: 11 287.

Minskning till 2010: 287.

Personalen ska minska genom naturlig avgång. Dessutom måste tjänstgöringsscheman läggas om. Men tidigare nerskärningar har inte påverkat vårdkvaliteten, det ska inte behöva ske nu heller, säger ekonomidirektör Mikael Borin.

Fotnot: Siffrorna gäller årsarbetare i Jönköping, Blekinge, Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, Dalarna, Västernorrland, Jämtland, Norrbotten, Gotland. Siffrorna gäller heltidstjänster i Östergötland, Uppsala, Kalmar, Kronoberg, Skåne, Stockholm, Södermanland, Gävleborg och Västerbotten. I Halland gäller siffran antalet tillsvidareanställda. I följande landsting omfattar siffrorna all personal inom landstinget: Södermanland, Östergötland, Uppsala, Blekinge, Kronoberg, Halland. I övriga landsting omfattar siffrorna bara sjukvårdspersonal.

På bilden från vänster till höger

Per Nordlander, 29, uppsagd efter tio år:

”Jag går hem sista oktober, det är jättetråkigt. Jag har verkligen älskat mitt jobb. Jag har letat efter undersköterskejobb i Örnsköldsvik, det är nattsvart.”

Nanny Gavelius, 62, uppsagd efter 33 år:

”Jag har aldrig varit arbetslös i hela mitt liv.

Empatin med patienterna är så viktig. Nu kommer jag hem på kvällen och känner att jag varit otillräcklig på jobbet, patienterna får inte hjälp. Den stressen har jag aldrig känt förut.”

Eva-Britt Frant, 51, uppsagd efter 31 år:

”Jag har jobbat natt i 25 år, nu tvingas jag jobba dag, med helt andra rutiner. Men värst är det för de som jobbar kvar på natten. De är bara två på 17–20 patienter.”

Ingela Sjöblom, 54, uppsagd efter 34 år :

”Det här är väldigt patientosäkert. För oss som jobbar här blir det en tung arbetsbelastning.”

Lisbeth Andersson, 59, har jobbat 40 år och får behålla sin anställning:

”Det här är nog det värsta jag har varit med om. Vi har ett ansvar och det är ju gentemot patienterna. Jag vet inte hur länge vi orkar arbeta så här, och då är det många som inte slutat ännu.