Vi måste avslöja pedofilerna – innan det är för sent

NYHETER

Så har det hänt – igen.

En manlig 41-årig förskollärare misstänks ha förgripit sig sexuellt på barnen på en förskola.

I februari 2004 skrev Aftonbladet om en 24-årig förskollärare som hade förgripit sig sexuellt på flera barn på en annan förskola.

Det skedde överallt – på toaletten, i skötrummet, i dockvrån, bakom rutschkanan, i förrådet.

Jag träffade tre av mammorna och tre av de barn som hade utsatts för övergreppen. De var mellan två och fem år gamla. Jag blev omskakad av att höra deras berättelser.

Föräldrarna hade trott att barnen var i tryggt förvar. Förskolläraren var charmig, öppen, positiv, glad. ”Barnen älskade honom”.

Men snart började barnen visa tecken på att de mådde dåligt. De kissade på sig. ”Vi har en kissepidemi”, sa dagispersonalen – intet ont anande.

I själva verket vågade barnen inte gå på toaletten. Det var där mannen begick övergreppen.

I mars 2003 var det en flicka som började prata. Hon berättade för sina chockade föräldrar hur förskolläraren hade förgripit sig på henne.

Den 24-årige förskolläraren, tidigare ostraffad, dömdes till tre års fängelse för grovt sexuellt utnyttjande och sexuellt ofredande av fyra av barnen samt barnpornografibrott.

I dag hade han dömts för våldtäkt.

Hur hittar vi pedofilerna innan det är för sent?

Är det fel på lagen? Nej, den är bra. Förskolorna och skolorna måste begära utdrag ur brottsregistret innan de anställer personal. Problemet är att alla pedofiler inte finns i brottsregistret.

Hur ska man då kunna avslöja dem?

Det är inte lätt. Barnen tiger och lider. Få berättar, eller kan berätta, vad de varit med om. Många har skrämts till tystnad.

Men det finns varningstecken. Vi är skyldiga att se dem.

Alla som arbetar med barn i skola och förskola borde utbildas i hur man kan upptäcka en pedofil. Det finns också fysiska och psykiska symptom hos barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp.

Men redan i dag har alla förskolor och skolor en laglig skyldighet att anmäla till socialtjänsten om man misstänker att ett barn blir sexuellt utnyttjat.

Vi ska också ha klart för oss att en stor majoritet av alla sexövergrepp mot barn inte sker på förskolorna – utan i hemmet.

ARTIKELN HANDLAR OM