Därför dömdes Quick – och därför kan han vara oskyldig

Del två i serien där Aftonbladet granskar Thomas Quicks domar – mord för mord

NYHETER

Domen bygger på att Quick lämnat en stor mängd detaljerade uppgifter som har stämt med faktiska förhållanden.

Någon teknisk bevisning som binder Quick till brottet finns däremot inte.

De tyngsta punkterna som Gällivare tingsrätt tagit fasta på är:

Foto: Foto: POLISEN
Förhörsledaren vittnar om att Quick upprättat en detaljerad skiss av tältplatsen långt innan rekonstruktionen.

1. Gav detaljerad skiss

Förhörsledaren Seppo Penttinen vittnar i rättegången om hur Quick långt före rekonstruktionen i Appojaure ”kunnat upprätta en detaljerad skiss av tältplatsen, vägen till denna samt lämna uppgifter om tältets utseende och dess förankring i marken, hur förankringen lossats även som en hel del andra detaljer”.

2. Stämmer med fynden

Quick har vid förhör och vid rekonstruktionen lämnat uppgifter som enligt domen ”i alla väsentliga delar stämmer överens med de fynd och iakttagelser som gjordes vid brottsplatsundersökning och som, enligt vad som får anses utrett, till stora delar inte varit kända för allmänheten.”

3. Förklarar alla skador

Tingsrätten övertygas också av rättsläkaren Anders Eriksson som vittnar om hur Quicks uppgifter ”till alla delar överensstämmer med den skadebild som Jannie Stegehuis

uppvisade vid obduktionen samt att Quick också beträffande Marinus Stegehuis förmått förklara samtliga skador så när som på en skada på vänster hand och en nackskada”.

Totalt prickade Quick in ett femtiotal hugg.

4. Forskare backar upp

Minnesforskaren, psykologen Sven-Åke Christianson, backar upp Quicks erkännande och vittnar som sakkunnig om att det inte kommit fram ”någonting som ger stöd för att det från Quicks sida i förevarande fall skulle föreligga ett falskt erkännande”.

DÄRFÖR KAN HAN VARA OSKYLDIG

1. Uppgav fel väder

Jannie Stegehuis förde dagbok över semesterresan och beskrev hur det regnade dygnet innan de kom till Appojaure. Det regnade också när de slog upp tältet. Men enligt Quick rådde fint väder när han samtidigt cyklade i trakten, bara lite dimma på morgonen.

2. Platsen var riggad

Vid rekonstruktionen får Quick hjälp att göra rätt. Tältplatsen är nästan helt färdigriggad av förhörsledaren och åklagaren. Tältet står på sin rätta plats, liksom ett gasolkök utanför ingången. Till och med figuranterna har placerats på sina rätta platser, i sovsäckar inne i tältet. Det normala är annars att den misstänkte själv återskapar hela miljön för brottet. Först då går det att avgöra om en misstänkt talar sanning.

3. Fel i rekonstruktionen

Inför rekonstruktionen har polisens tekniker gjort en analys av det troliga händelseförloppet.

Vid första tagningen, då Quick framför kameran ska visa hur han gick till attack, blir nästan allt fel ändå. Quick kryper exempelvis en bit in i tältet och hugger. Men den tekniska undersökningen visar att huggen gick igenom tältduken utifrån och att den låg an mot offren. Mördaren var aldrig inne i tältet.

4. Vet allt – efter pausen

Efter en paus, och samtal med förhörsledaren Seppo Penttinen, görs ett nytt försök till rekonstruktion. Och nu gör plötsligt Quick nästan i detalj allt rätt. Han har i pausen möjlighet att se hur en av utredarna viker upp den nedre delen av tält-et – något som sedan Quick sedan repeterar i detalj. I SVT:s dokumentär säger Quick:

– Alltså, Seppo säger en sak som förändrar alltihop och som gör att jag begriper hur jag ska berätta. Han säger alltså så här: Kommer du ihåg att du sa att du hade vikt upp nedre delen av tältkanten? För mig stod det klart alltså hur jag ska agera och vad jag ska berätta.

På bandet som åklagaren van der Kwast visar för domstolen sägs att avbrottet bara varar en minut. Men klockan på videobandet visar att pausen i själva verket var en timme och åtta minuter. Det fanns därmed gott om tid för Quick att samtala med både terapeuter och förhörsledaren.

5. Ändrar sina uppgifter

Quick har även känt till blodpölar inne i tältet, exempelvis vid kvinnans huvud och längre ner på tältbottnen. Men eftersom tältduken ligger över offren kan ingen kan se de aktuella blodpölarna, vilket tyder på att han fått informationen från annat håll. På samma sätt har han ändrat sina första uppgifter: att tältet var grågult i stället för blått, att kvinnan hade långt hår i stället för kort. I de första förhören säger Quick han troligen inte alls har med morden att göra.

6. Medhjälparen har alibi

Utpekade och namngivne medhjälparen, Jonny, åtalas aldrig. Kvällen efter dubbelmordet skrivs hans hustru in akut på Södersjukhuset i Stockholm och hon uppger i förhör att han är med – och ger honom alibi. Av en notering i journalen framgår att hon kommer dit med sin "pojkvän" och två andra vänner. Jonny var en känd våldsverkare och namnet fick Quick av Penttinen. Åklagaren lägger ner utredningen mot Jonny då det saknas teknisk bevisning. Ändå bygger domen mot Quick på att Jonny skjutsar Quick till och från mordplatsen.

FAKTA

Så kan mordet ha gått till

Polisen hade flera alternativa gärningsmän i utredningen innan Quick blev aktuell. Flera fynd tyder på att det finns en lokal koppling. Bland annat hittades stöldgods från det holländska paret utspritt på ställen som inte går ihop med Quicks berättelse om resvägen. Stöldgods hittades också hos en hälare i Stockholm vilket också gör att det finns kopplingar även dit.