Han skulle få smeka liket

Thomas Quicks belöning om han hittade offrets grav

Quick visar Thomas Quick visar för polisen hur han gick tillväga vid ett av de mord han senare dömdes för.
NYHETER

Thomas Quick sitter påtänd i framsätet på en minibuss.

Han ska visa var han gömt delarna av ett av sina offer – och har blivit lovad att ostört få smeka likdelar om han bara hittar fram till graven.

Foto: Foto: POLISEN
HAN STYRDE QUICK Thomas Quick försöker hitta rätt vid vallningen i Norge. Minnesforskaren Sven Åke Christianson, som sitter rakt bakom honom, har lovat Quick att han ska få en privat stund med likdelarna, bara han visar ”gömslet”.

Svea hovrätt beslöt i går att Quick, som tagit tillbaks sitt tidigare namn Sture Bergwall, ska få resning i målet om mordet på den israeliske turisten Yenon Levi.

Domstolen grundar sitt beslut framförallt på att Quick ändrat sin berättelse om mordet flera gånger under förundersökningen.

– Det visste inte tingsrätten. Hela bilden fanns inte under rättegången, säger hovrättspresident Fredrik Wersäll, en av tre domare som fattat beslutet.

Dessutom stämde inte uppgifterna om Levis utrustning och klädsel.

Quick kommer nu troligen få en ny rättegång i Falu tingsrätt.

– Det händer att människor som fått resning döms igen. Men det är ovanligt, säger Wersäll.

Leif GW: Historisk skandal

Leif GW Persson, professor i kriminologi, tror att Quick kommer att frias för samtliga åtta mord han är dömd för.

– Detta är den största skandalen i svensk rättshistoria. Jag tror inte detta kommer gå till rättegång av det enkla skälet att det inte kommer finnas någon åklagare som vill driva fallet.

– Man kommer att säga att vi ”har inga yrkanden om Quick”.

I det läget begär hans advokater att han blir friad, vilket han också blir.

Persson tror att proceduren kommer upprepa sig i även i de kommande ansökningarna om resning.

– Riksåklagaren kan inte tvinga en åklagare att åtala. Och jag har svårt att tänka sig att det går att hitta en åklagare som är villig att äventyra sin existens på att driva ett nytt åtal mot Quick. Hans advokater skulle massakrera honom eller henne.

Advokat Pelle Svensson, som tidigare i år släppte boken ”Quick – den stora rättskandalen”, säger:

– Det här känns som en stor personlig upprättelse. Jag har efter 13 års kamp fått rätt.

Svensson kommer nästa år börja jobba som advokat igen efter tio overksamma år.

– Jag har fått tillbaks tron på det svenska rättsamhället.

Det finns en hel del märkligheter i exempelvis erkännandet av mordet på den nioåriga flickan Therese i Norge 1988, som blir nästa resningsärende.

En av nyckelpersonerna som bidrog till att Thomas Quick kunde dömas som Sveriges värste seriemördare var minnesforskaren och psykologiprofessorn Sven Åke Christianson.

Han hade maratonsamtal med Quick för sin egen forskning. Han hade polisens uppdrag att arrangera och styra vallningarna. Sedan vittnade han mot honom – som objektiv expert – i rättegångarna.

Interiören från vallningen i Norge försommaren 1997 är svår att tro på.

Thomas Quick sitter i framsätet i minibussen och ska visa var han gömt delarna av sitt mordoffer.

Stor entusiasm

Bakom hans rygg sitter Christianson och styr vallningen.

Han har lovat Quick att han ostört ska få smeka likdelar om de bara hittar fram till graven.

Quick har i flera förhör erkänt hur han kidnappat och mördat flickan. I detalj har han berättat hur han styckat och förintat kroppen. Men även sparat delar med särskild laddning i ”gömslen”.

Eftersom kroppen inte har hittats är professorn beredd att gå mycket långt för att återfinna delar av den.

Entusiasmen delas av övriga i den lilla gruppen som driver utredningarna – åklagaren Christer van der Kwast, förhörsledaren Seppo Penttinen, psykologen Birgitta Ståhle och advokat Claes Borgström.

Han träffar Quick för både många och långa samtal. De talar bland annat om kända seriemördare i utlandet och hur seriemördare tänker, och vad som är drivkraften bakom. Detta sker inom ramen för hans forskning.

Christianson har även polisens uppdrag att planera och styra vallningarna.

I fallet Therese skriver han en instruktion, riktlinjer på sju A4-sidor, om hur allt ska gå till. Det tidigare opublicerade dokumentet, visar att vallningen är minutiöst planerad. Till och med replikerna är bestämda och genomdiskuterade med den misstänkte Quick i förväg.

Quick är påtänd

Medicinlistor visar att Quick, med läkarnas goda minne, blev en tung drogmissbrukare inne på Säters sjukhus. Christianson ser nu heller inga problem i att Quick är påtänd av narkotikalassade bensodiazepiner vid vallningen.

Professorn skriver:

”Om TQ kommer ända fram till ett gömsle (gravplats) ska han ges möjlighet till kort privat stund. Ge TQ möjlighet att själv eller överlåta till någon annan (om han vill det) att blotta gömslet och att TQ sedan rent fysiskt får känna på en benbit, exempelvis ett revben. Det är viktigt att vi respekterar denna begäran och att han inte ska känna någon skam över detta. Vi ska heller inte ställa några frågor om varför.”

Christianson säger nu, tolv år senare, att han bara förmedlade de önskemål som Quick framförde.

Något som Quick har en helt annan version av:

– Just det där kom alldeles bestämt från Christianson själv.

Han berättar att de hade saken uppe för diskussion i ett av de många maratonsamtalen och att det hade en sexuell innebörd.

– Känn dig inte generad, sa Christianson till mig. Om det pockar på så kan du få en stund vid gömslet. Det är ju som om han säger: du får en stunds älskog med benknotorna. Det är helt fantastiskt.

Psykiater Ulf Åsgård är en av få i Sverige som läst samtliga handlingar i utredningarna. Han anser att Quick inte begått något av de mord han dömts för.

”Häpnadsväckande”

Just detta dokument om vallningen i Therese-fallet gör att han skakar på huvudet.

– Det är något av det mest häpnadsväckande som jag över huvud taget har stött på i den här historien.

– Det som beskrivs, det man ska tillåta Quick göra, det är ju helt orimligt. Om en fynd- eller brottsplats pekas ut ska den ju först utvärderas av kriminaltekniker. Inte låta medföljande terapeutisk personal gå löst med spett och spade.

– Att därutöver låta en misstänkt hålla på med benbitar är detsamma som att medverka till griftefridsbrott.

Quick har erkänt över 30 mord och är dömd för åtta. Inte i något av fallen finns teknisk bevisning som binder honom.

För ett år sedan tog han tillbaka alla erkännanden.

I sju av de åtta mordfallen bidrog Christianson till de fällande domarna.

FAKTA

Svea hovrätt har beslutat att Thomas Quick ska beviljas resning och en ny rättegång.

Aftonbladet kan i dag avslöja hur alla etiska och juridiska spärrar försvann i ivern över att få honom fälld som seriemördare.

Han skulle få en ”privat stund” med likdelar av ett offer. Han gavs obegränsat med narkotikaklassade mediciner. Och vallningarna arrangerades så att till och med replikerna var inövade i förväg.

En av nyckelpersonerna som bidrog till att Thomas Quick kunde dömas som Sveriges värste seriemördare var minnesforskaren och psykologiprofessorn Sven Åke Christianson.

Han hade maratonsamtal med Quick för sin egen forskning och hade polisens uppdrag att arrangera och styra vallningarna.

Sedan vittnade han mot honom – som objektiv expert – i rättegångarna.

Så fungerar en resning

Resning innebär att en domstol kan pröva ett mål igen, även om tiden för överklagande har gått ut – och kan beviljas om:

det framkommit nya bevis

en ledamot eller tjänsteman på domstolen har begått ett brott eller en förseelse som kan ha påverkat utgången i målet.

ett skriftligt bevis varit falskt eller ett vittne eller sakkunnig har ljugit.

om det är uppenbart att rättstillämpningen strider mot lag.

Ansökan lämnas in till närmast högre instans – Thomas Quick dömdes för mord på Yenon Levi i Falu tingsrätt och därför behandlades hans resningsansökan av Svea hovrätt.

Källa: www.domstol.se