Bomberna skapade debatt om samhället

Fem år senare minns
britterna Londonbomberna

1 av 4
NYHETER

Bomberna i Londons tunnelbana blottade djupa splittringar i det brittiska samhället. Fem år senare har såren fortfarande inte läkt.

Men flera bedömare säger samtidigt att attentaten blev startpunkt för en livsviktig debatt om brittisk identitet och landets framtid.

Den första bomben exploderade i tunnelbanan vid niotiden en helt vanlig torsdagsmorgon. Under loppet av en minut exploderade ytterligare två bomber och kaoset var ett faktum. En timme senare exploderade ännu en bomb på en stadsbuss en bit längre bort.

52 personer miste livet i den morgonen och över 700 skadades.

Vanliga britter

Attackerna inträffade bara ett år efter bombattackerna mot Madrids pendeltåg och fyra år efter attackerna mot World Trade Center i New York. Misstankarna riktades snabbt mot det gåtfulla terrornätverket al-Qaida.

Men när polisen identifierade attentatsmännen drog landet efter andan. De var inte utländska agenter utan fyra unga brittiska män, tre med pakistansk bakgrund och en med rötter på Jamaica.

Frank Furedi är professor i sociologi, terrorexpert och författare till boken ”Invitation to terror”. Han säger att de flesta britter chockades när de insåg hur vanliga de fyra självmordsbombarna var, att fienden fanns ibland dem.

– Först då insåg vanliga människor och myndigheterna att problemet med våld och terrorism finns här i vårt eget land, inte ute i världen någonstans.

Oroar sig för annat

Fem år senare menar han att såren efter attackerna börjar läka. Polis och säkerhetstjänsten har förhindrat flera attacker och människor är inte längre lika rädda för terrorattacker. I stället oroar sig britterna för arbetslösheten, de låga pensionerna och den vanliga brottsligheten.

– Arvet efter attackerna är att vi insett att samhället inte är helt homogent. Det finns problem vi inte har lösningar på, djupt rotade motsättningar som inte kan varken bortförklaras eller ignoreras. Det vi måste göra är att lindra de destruktiva effekterna av de problemen.

Andra menar att Storbritanniens problem fortfarande innebär allvarliga risker, att det bara är en tidsfråga innan spänningarna i samhället orsakar nytt våld och nya explosioner.

– Jag tror det finns risk för nya attentat. Kanske är det svårare än någonsin att genomföra en attack men så länge viljan finns så kommer det att finnas personer som försöker, säger Robin Simcox på tankesmedjan Centre for social cohesion.

Måste angripa problemet

Han tror att det bara är polisarbete som gjort att inte fler mist livet.

– Men polisen kan bara hantera symptomen, inte angripa roten till problemet. Polisen kan fängsla människor som begår brott men problemet kommer inte att lösas förrän vi har en diskussion om integration och andra samhällsfrågor, en diskussion som jag inte tror vi varit redo för förrän nu.

Frank Furedi är inne på samma linje, att explosionerna den där torsdagen skapade en livsviktig debatt om vad det innebär att vara del av ett samhälle, en debatt som tidigare ofta sopades under mattan.

– Själva säkerhetshotet hanteras ganska bra. De främsta problemen är politiska och kulturella. Det finns en brist på samsyn kring viktiga frågor i vårt samhälle och bomberna blottlade verkligen de splittringarna.

FAKTA

Bombdåden i London inträffade den 7 juli 2005. Klockan 08.50 detonerade tre bomber i tunnelbanan. En mellan stationerna Liverpool Street och Aldgate, en mellan King´s Cross St. Pancras och Rusell Square och en mellan Edgware Road och Paddington.

En timme senare sprängdes en dubbeldäckare vid Tavistock Square.

56 personer dog, inklusive de fyra självmordsbombarna och cirka 700 personer skadades.

ARTIKELN HANDLAR OM