Så blev han en ensling

Per Oscarsson valde bort kändisarna och mingel på premiärer

1 av 11 | Foto: Foto: JERRY WINDAHL
DROG SIG UNDAN Under långa perioder förföljdes Per Oscarsson av scenskräck. Vid ett tillfälle under 1970-talet lämnade han scenen helt och försökte i stället leva som bonde.
NYHETER

En gång i tiden var Per Oscarsson omsvärmad av kändisar och gick på världspremiärer med amerikanska filmstjärnor.

Samtidigt plågades han av scenskräck.

Till slut fann han ro i en enslig stuga i skogen.

Per Oscarsson trivdes aldrig riktigt i rampljuset.

På bilden från 1967 syns Per Oscarsson tillsammans med Mia Farrow på världspremiären av filmen ”Så tuktas en argbigga” i London.

Han har också berättat hur han kysste Sophia Loren på ett hotellrum i Cannes.

Men de ögonblicksbilderna ger ingen rättvisa åt Per Oscarsson som person. Han trivdes nämligen aldrig riktigt i rampljuset och var inte den som umgicks med andra kändisar.

– Jag har aldrig egentligen haft några vänner över huvud taget, sa Oscarsson i en intervju med Aftonbladets Jan-Olov Andersson 2009.

Drog sig undan helt

Under långa perioder trivdes han heller inte på scenen och hela tiden förföljdes han av en scenskräck.

Under 1970-talet gick det så långt att han under en period helt drog sig undan scenen och försökte sig på ett liv som bonde.

Huset som brann ner hittade Oscarsson för tio år sedan – tidigare bodde han på andra platser i omgivningen.

Där levde han med sin hustru och deras djur och med flera av sina barn i närheten.

”Lite misstänksam”

Björn Andersson var en av få, förutom kretsen av de närmaste, som under de senaste åren regelbundet besökte skådespelaren.

– Han sa alltid när vi satt och fikade att: Du är den ende som kommer hit Björn, säger han.

Varför höll han sig för sig själv?

– Jag vet inte. När han var på Coop och handlade så kunde han stå och prata med vem som helst. Men han ville inte ta till sig folk. Han var lite misstänksam.

”Vilken klok gubbe”

Han tror att många av Oscarssons gamla vänner från filmen och teatern drog sig för att besöka honom ute i skogen.

– Jag tror att de var lite rädda för honom. För han var ju väldigt spontan. Men vilken klok gubbe, säger Björn Andersson.

ARTIKELN HANDLAR OM