”Jag är fri, men fattig”

Said, 38, hoppas att svenskarna kommer tillbaka till turistorten

NYHETER

GIZA. De världsberömda pyramiderna ligger öde.

Alla turister har flytt.

– Svenskar, kom till­baka! säger kamel­skötaren Said Pasha, 38.

Egypten har börjat arbeta igen efter revolutionen. Kairos gator har proppat igen när alla ska ta sig till och från sina jobb.

Men turistindustrin, landets viktigaste inkomstkälla, har kollapsat. En miljon resor har ställts in och minst 10 miljarder kronor är förlorade.

Första kunderna

Den största attraktionen, pyramiderna i Giza, har just öppnat igen. Men innanför grindarna möter vi inte en enda utlänning.

Said Pasha har arbetat i 25 år för den store kamelägaren Omar. Han har hjälpt svenskar, tyskar, ryssar – ja, folk från nästan alla jordens länder, upp på kamelryggen.

En vanlig dag brukar han tjäna 60 eller 70 kronor. Nu blir vi hans första kunder på nästan tre veckor.

Mekaniskt börjar han berätta det turister vill veta: att Cheopspyramiden är byggd av över två miljoner stenar. Och att sfinxen är huggen direkt i berget.

Sedan kommer oron.

– Jag har inte haft ett enda jobb. Inte tjänat några pengar på tre veckor.

Har sålt guldet

Maten har blivit dyrare efter upproret. Said Pasha har sålt hustruns guld för att de fyra barnen ska ha något att äta. Men om några dagar är pengarna slut.

– Vad ska jag göra då? Hur ska jag kunna försörja min familj?

Vi stannar till uppe på en höjd. Dynerna ligger vidsträckta, som fjäll av sand och sten. Vildhundar jagar fram genom den öde öknen.

Said Pasha klappar kamelen Moses, som blivit som en vän.

Också djuren lider. Omar har inte råd att ge dem mat mer än en gång om dagen, mot tre tidigare, och två av kamelerna har dött.

”Här är lugnt nu”

En grupp häst och kamelskötare härifrån tog sig ner till Tahrirtorget under upproret och hamnade i strid med demonstranterna. Tre kom aldrig hem. Said Pasha var inte med, men förstår dem.

– Frihet är bra. Men den betalar inte ett bättre liv. Jag vill så gärna hålla kvar mina barn i skolan, ge dem ordentlig mat och hela kläder.

Allt han vill är att se turister igen.

– Säg det till folket i ditt land. Egypten är lugnt nu. Kom tillbaka!

”Jag är så stolt”

Över bloggar och Facebook, från mun till mun, sprids budskapen bland de som gjorde revolution: Gör alltid rätt för dig. Betala inte mutor. Köp egyptiska varor. Så bygger vi vårt land starkt.

Vid utgången sitter Maryam Armanious, 34, från Kairo bakom sonen Philipp, 4, på en hästrygg. De är här på utflykt.

– Jag är så stolt över vad vi har åstadkommit. Samtidigt vet jag att männi­skorna här lider. Vi är här för att de behöver hjälp.

På kaféet mitt emot sitter männen sysslolösa med sina dominospel och vattenpipor. En liten flicka tigger, som en påminnelse om allt det svåra som väntar.

ARTIKELN HANDLAR OM