Kommuner bryter mot skolplikten

"En katastrof för varje barn det handlar om"

NYHETER

Antalet anmälningar om elever som inte får eller kan gå i skolan ökar kraftigt.

Det visar nya siffror från Skolinspektionen.

– Det är oerhört sorgligt, framför i de fallen som handlar om barn som sitter hemma och av olika skäl inte kan, vill, orkar komma till skolan. Det är en katastrof för varje barn det handlar om, säger Marie-Hélène Ahnborg som är inspektionsdirektör på Skolinspektionen till SR Ekot.

Alla barn i åldern sju till sexton år som är bosatta i Sverige måste gå i grundskolan, det kallas skolplikt. Skolplikten ger barnen och ovillkorlig rätt att få gå i skolan.

Trots det är det ungefär 150 barn som inte alls går i skolan. 600 är frånvarande en hel termin.

Listan på skolor och kommuner som brutit mot lagen om skolplikt och kritiserats av Skolinspektionen är lång.

Fler anmälningar

Ett exempel är Askersunds kommun där man sparade in en elevs assistent i årskurs åtta, vilket ledde till att eleven inte längre kunde gå i skolan.

Enligt Ekot stannar elever just ofta hemma på grund av att skolan är dålig på att ge stöd.

Allt fler föräldrar anmäler att deras barn inte får eller kan gå i skolan. På ett år har antalet anmäkningar ökat med 68 procent till 239 stycken.

Och anmälningar om bristfälligt stöd eller total avsaknad av stöd nästan fördubblades till 610, rapporterar Ekot.

Enligt inspektionen kan det finnas flera skäl till ökningen:

Mer utredning

Marie-Hélèn Ahnborg som är inspektionsdirektör på Skolinspektionen berättar att de vanligaste bristerna är att skolorna inte utreder vilka svårigheter och behov eleverna har, vilket stöd som behövs och att de inte följer upp och utvärderar hur stödet fungerar.

– Vi ser att man inte i tillräcklig tar reda på: Vad är det för svårigheter som just den här individen har? Vad beror svårigheterna på? Alltså det vi kallar att man gör en ordentlig utredning.

Först då kan man sätta in rätt åtgärder, menar Marie-Hélèn Ahnborg.

Får inte ge upp

Hon anser att kommuner och skolor ibland ger upp alldeles för tidigt. Från kommunens och skolan sida upplever att man inte når fram till eleven eller föräldrarna och då uteblir åtgärderna.

– Även om det är svårt, även om det naturligtvis är frågan om komplicerade fall, så får inte kommunen och skolan ge upp, man måste hela tiden prova nya sätt och utan göra sitt yttersta för att ta reda på: Varför vill inte det här barnet vara i skolan? Så det här är ett allvarligt problem som kommuner och skolor måste ta på största allvar och jobba seriöst med, säger Marie-Hélèn Ahnborg.

FAKTA

/ Skolplikten

Skolplikten inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör vid slutet av vårterminen året som barnet fyller sexton år. Enligt skollagen har alla barn med vanlig skolplikt en ovillkorlig rätt att få tillgång till utbildning.

Barn ska i allmänhet fullgöra skolplikten i grundskolan. I särskolanom barnet bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål därför att de är utvecklingsstörda, eller specialskolan om de har funktionshinder som synskada, hörselskada eller grav språkstörning.

Kommunen ska se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och särskola fullgör sin skolgång.

Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.

Såväl kommunala som fristående skolor måste ha tillfredsställande rutiner för hur man ska göra när elever är frånvarande från undervisningen.

När en elev är frånvarande ska orsaken till frånvaron utan dröjsmål utredas så man kan inleda arbetet med att tillgodose elevens rätt till utbildning snarast.

Kommunen skall se till att skolpliktiga elever i dess grundskola och särskola fullgör sin skolgång.

KÄLLA: SKOLVERKET

ARTIKELN HANDLAR OM