Så fick Mars sina kratrar

Forskare: Planeten kolliderade med gigantisk metallklump

NYHETER

Mitt i planeten. Eller nästan i alla fall.

Låglandet på de norra delarna av Mars kan antas vara en krater från en av vårt solsystems största kollisioner hittills, hävdar amerikanska forskare.

Foto: AP
Planeten Mars Planeten kolliderade för minst 3,9 miljarder år sedan med en gigantisk metallklump och det ska ha gett planeten dess är.

Det bör ha varit en syn för gudarna, kollisionen mellan Mars och den gigantiska klump av metall och sten som forskarna tror ska ha slagit in i planeten för minst 3,9 miljarder år sedan.

Den förklarar bland annat Mars knepiga geologi och ett topografiskt ärr som gäckat astronomer länge, hävdar en grupp forskare, verksamma vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge, USA, och rymdprogrammet Nasa.

Tjockare skorpa

I söder präglas Mars av bergig terräng som i snitt ligger omkring 4 000 meter över planetens norra delar. I söder är Mars-skorpan dessutom betydligt tjockare än vid låglandet i norr. I snitt handlar det om en skillnad på 25 000 meter, visar mätningar som studien hänvisar till.

Forskarna framhåller även att de småkratrar från mindre nedslag som syns på Mars yta visar att skorpan på den norra delen av planeten är yngre än den tjockare skorpan i söder.

Den krater forskarna pekar på – som kallas Borealis-bassängen – är cirka 1 060 mil lång och 850 mil bred, och täcker därmed alltså omkring 40 procent av planetens yta. Himlakroppen som skapade den, troligen bestående av berg och metall, antas ha haft en diameter på mellan 160 och 270 mil.

Stora kratrar

Det kan jämföras med vår egen månes diameter på drygt 347 mil.

Ett försök att förklara Borealis-bassängen med en jättekrock framfördes redan 1984, men avvisades snabbt av de flesta astronomer då formen på låglandet i norr inte ser ut som en traditionell rund krater och då förklaringar som intern vulkanisk aktivitet på planeten verkade stämma bättre.

Sedan dess har dock forskare funnit andra stora kratrar med elliptiska former, som South Pole-Aitken-bassängen på vår egen måne.

”Vi har inte bevisat hypotesen om en jättekollision, men jag tycker att vi har ändrat balansen. Merparten av de bevis som finns stöder nu jättekollisionen”, kommenterar Jeffrey Andrews-Hanna, en av forskarna bakom de nya rönen.

FAKTA

Månen kan vara rest av kollision

Mars-kollisionen är bara en av flera förmodade jättekrockar som tros ha skakat vårt solsystem i dess unga år.

En omstridd teori säger att planeten Merkurius träffades av en gigantisk himlakropp under samma tidsepok, medan en ganska ansenlig mängd forskare ställer sig bakom hypotesen om att vår egen måne skapades när jorden krockade med en himlakropp.

Den himlakroppen antas ha varit lika stor som Mars, men dess skorpa ska ha smält vid krocken och den tros därefter ha lösts upp. Det vi i dag ser som vår måne ska vara resterna som blivit kvar.

Källa: Massachusetts Institute of Technology (TT