Beviset: klockan

Här är terroristtecknen som USA letade efter: Casioklocka
Satellittelefon
Dollarsedlar

"LITE FÖRVÅNAD" Vid en tribunal som hölls på Guantánamo ställdes frågor om Casioklockor. ”Jag är lite förvånad över detta bevis. Miljoner människor har dessa Casio-klockor. Om det är ett brott, varför arresterar inte USA alla de människor som äger sådana klockor? sa saudiern Mazin Salih Musaid al Awfi, som satt fängslad i över fem år innan han släpptes.
NYHETER

En Casio F-91W på armen och en satellittelefon

i näven.

Den kombinationen kunde sätta vem som helst på Guantánamo.

Aftonbladet kan i dag

– med hjälp av Wikileaks

– avslöja USA:s hemliga metod för att hitta terrorister.

Den kallas för ”matrix of threat indicators” – en lista med farliga tecken – som visar vem som är terrorist. Listan är hemligstämplad till 2032.

Här radas ”farliga tecken” upp som utredarna på Guantánamo använde för att fastställa om en fånge var terrorist.

Hade han hundradollarsedlar vid gripandet? Flugit från Förenade Arabemiraten till Pakistan? Kommit till Afghanistan för att hitta en fru? Skumt, enligt listan. Mycket skumt. Troligen en terrorist...

Efter att ha läst dokumenten om 759 Guantánamo-fångar är det framför allt tre typer av ”bevis” som sticker ut: männen som fick terrorstämpel för att de hade Casio-klockor, för att de hade satellittelefoner eller för att de var hjälparbetare.

Är storsäljare

Satellittelefoner och Casio-klockor är legitima saker för en underrättelsetjänst att hålla utkik efter. Men de är långt i från vad man i en demokratisk rättsstat skulle kalla för bevis för att någon är terrorist. Speciellt inte med tanke på att de båda Casio-modeller som pekas ut, F-91W och A159W, är storsäljande modeller. Casio F-91W kan än i dag köpas för några tior på internet.

Enligt den amerikanska militären är de båda Casio-klockorna ”al-Qaidas tecken”, som var ”kända för att delas ut till studenter på al-Qaidas bombkurser i Afghanistan, där studenterna fick instruktioner i hur man gör tidsinställningar med hjälp av klockan”. Delar av klockorna kan enligt amerikanerna monteras in som timer i bomber.

Fångarna ställde sig mycket undrande till alla frågor kring deras Casio-klockor från den tribunal som hölls på Guantánamo 2004 och 2005 för att bestämma fångarnas status:

– Jag är lite förvånad över detta bevis. Miljoner människor har dessa Casio-klockor. Om det är ett brott, varför arresterar inte USA och dömer alla de affärer och människor som äger sådana klockor? sa saudiern Mazin Salih Musaid al Awfi, som satt fängslad i fem och ett halvt år innan han släpptes.

Landslagsman

Lika länge satt Abdullah Kamel, välkänd landslagsman i volleyboll i Kuwait. Även han hade en Casio. Följande replikväxling utspelades när han frågades ut om klockan på Guantánamo:

Hade din Casio på något sätt förändrats så att den kunde sända ut elektriska signaler?

– Bara ett batteribyte, svarade Abdullah Kamel.

Aftonbladets granskning av de 52 män som greps med Casio-klockor visar att 32 har släppts, medan 20 fortfarande sitter på Guantánamo.

Att fångas med en satellittelefon eller i närheten av en satellittelefon i Afghanistan var också ett skäl för att sändas till Kuba. Men facit i dag är att elva av de tolv som greps med eller nära en satellittelefon har släppts, enligt Aftonbladets kartläggning.

USA-militären hävdade att en satellittelefon var ett tecken på att man var med i grupper som planerade ”angrepp mot USA:s och koalitionens trupper”.

Saudiern Abdullah Ali Salih al Dabakha al Siari satt fem år på Guantánamo innan han fick komma hem:

– Ja, jag hade en satellittelefon för att kunna ringa mina föräldrar och för affärssamtal. Jag anser inte att det är en anklagelse någonstans i världen, sa han i förhören.

Men allra mest upprörande är ändå alla hjälparbetare som satt fängslade i åratal. Totalt utpekades 46 män – som själva sa att de var hjälparbetare – som terrorister och forslades till Guantánamo. I dag är 42 av dem frigivna och fyra sitter fortfarande inspärrade, visar Aftonbladets granskning.

Välgörenhet, eller zakat, är en av de fem grundpelarna inom islam. För att vara en god muslim måste man skänka pengar.

1999 drabbades Afghanistan av en omfattande hungersnöd, som gjorde att hundratusentals afghaner blev utblottade och tvingades bo i läger. Under 2001 pågick ett inbördeskrig i landet, även innan USA gick in med trupper efter attacken mot World trade center.

Samlade in pengar

I Mellanöstern såg den arabiska medelklassen på tv-reportage om situationen i det fattiga muslimska broderlandet. Många samlade in pengar och reste österut för att hjälpa afghanerna.

Kuwaitiern Omar Rajab Amin greps i Pakistan i december 2001. Han forslades till Guantánamo och anklagades för att vara en ”al-Qaida och/eller taliban-supporter”. Bevisen var bland annat att han var ”medlem i den ideella organisationen Kuwaits samlade välgörenhetskommitté” som ”troligen har förbindelser med al-Qaida” och att Amin ”erkänner att han samlade in 10 000 dollar och transporterade dem till Afghanistan”.

I förhören med Amin konstaterade han att det aldrig var några problem att vara hjälparbetare på Balkan, när amerikanerna gick in och ”grep den största diktatorn i världen, Milosevic – folk arbetade fortfarande”.

Men i Afghanistan var det annorlunda:

– Att amerikanerna skulle tillfångata oss och skicka oss hit, aldrig kunde jag föreställa mig att det skulle hända. Kristna hjälporganisationer var också där, och ingen antastade dem. Jag tror att det är för att jag är arab och muslim, kanske är det därför jag är här, sa Amin.

”Inget stridande djur”

Fyra år och åtta månader tvingades denne muslimske hjälparbetare sitta på Guantánamo – för att han sett ett reportage på CNN om två miljoner afghanska flyktingar och bestämt sig för att hjälpa dem.

När saudiern Abdel Hadi Mohammed Badan al Sebaii Sebaii i förhören fick frågan om han vet att den muslimska välgörenhetsorganisationen al-Haramain har kopplingar till Usama bin Ladin sa han:

– Jag är förvånad att detta tas upp. Det är en otrolig anklagelse. Bara för att någon har blivit muslim så är man knuten till al-Qaida? Detta är en katastrof.

Lika undrande var kuwaitiern Adel Zamel Abd al Mahsen al Zamel, som satt fängslad i tre år och nio månader:

– Vad finns det för koppling mellan krigare och en välgörenhetsorganisation? Jag är inte ett stridande djur. Det här handlar bara om en välgörenhetsorganisation. Vad har jag gjort för misstag?