Här leker lika barn mest

Skolrektorn: Det är så här verkligheten ser ut

Foto: Foto: PONTUS ORRE
BÄST I TEST På Äppelviksskolan i Bromma får 99 procent av eleverna gymnasiebehörighet. Här är biträdande rektor Marianne Ekengren med elever på skolan.
NYHETER

Här är tio av Sveriges mest extrema skolor.

På Äppelviksskolan i Bromma har nästan alla barn högutbildade föräldrar.

På Vivallaskolan i Örebro är det tvärtom.

Äppelviksskolan tillhör toppskiktet av landets kommunala grundskolor med ett meritvärde på 263,9 och över 99 procent elever som får behörighet till gymnasiet.

Skolan ligger i välbärgade Bromma, som har landets högsta median­inkomst på 50?000 kronor i månaden, enligt färska siffror som Sveriges radio ­tagit fram. En vanlig villa här kostar cirka 11–12 miljoner.

”Har allt de behöver”

Enligt rektor Arne Landström spelar barnens bakgrund in för de goda skolresultaten. 

– Barnen har förstås bra förutsättningar när de kommer hit. De har allt de behöver hemifrån, trygghet, välutbildade föräldrar som vet att utbildning är viktigt, säger han.

När det gäller integration är Äppelviksskolan däremot bland de sämsta: bara 6 procent av 640 elever har utländsk bakgrund, långt under riksgenomsnittet. Arne Landström medger att det är en segregerad ­skola.

– Jag tycker ju att det ­vore bättre om världen var mer blandad, men nu är det inte så verkligheten ser ut, och som enskild skola är det svårt för oss att förändra det. Vårt uppdrag är att ta hand om de elever vi har.

”Det blir artificiellt”

Är det ett problem att ­skolan är så homo­gen?

– Det är viktigt att förklara för barnen att världen är mer mångfasetterad än vad de ser här. Att få in aspekten i olika ämnen är lätt, men det svåra är att det blir lite artificiellt när man ­inte möter andra kulturer i verkligheten, säger Arne Landström.

Tunaskolan, Lund

Nästan alla elever på skolan, hela 91 procent, har högutbildade föräldrar. Det märks även i betygsstatistiken – 97,7 procent av niorna fick behörighet till gymnasiet, över 94 procent nådde målen i alla ämnen.

Hjällboskolan, Göteborg

Knappt en femtedel av eleverna kommer från familjer där någon av föräldrarna har studerat på universitet eller högskola. Förmodligen kommer inte många av barnen här i förorten Angered heller att kunna göra det – bara sex av tio kommer vidare till gymnasiet efter nian. 93 procent har utländsk bakgrund.

Kunskapsskolan, Saltsjöbaden

Friskola i Nacka, en av Sveriges rikaste kommuner. Medelinkomsten i delar av Saltsjöbaden ligger på nära 700 000 om året. Här nådde 100 procent niondeklassarna målen i alla ämnen förra året.

Hovsjöskolan, Södertälje

På skolan i den problemtyngda stadsdelen Hovsjö har 90 procent av eleverna utländsk bakgrund, och bara 28 procent kommer från familjer där någon har studerat på högskolenivå. Drygt en tredjedel av eleverna når målen i alla ämnen, och inte ens hälften kommer in på gymnasiet efter nian.

Kronan, Trollhättan

Här kommer en tredjedel av barnen från ett arbetarhem, där ingen av föräldrarna har pluggat vidare efter högstadiet. Det är fler än antalet som har någon förälder med högskoleutbildning. Även för barnen ser det tufft ut inför framtiden. Bara rekordlåga 35,7 procent av niorna kunde söka in på gymnasiet i höstas.

Bjärehovsskolan, Lomma

Här kom 98,9 procent av niondeklassarna vidare till gymnasiet, och 97,7 procent klarade målen i alla ämnen. Bara 10 procent av eleverna på skolan har utländsk bakgrund, medan 86 procent kommer från hem med högskoleutbildning.

Kullaviks Montessoriskola, Kungsbacka

Här finns så få elever med invandrarbakgrund att statistiken visar på ett nollvärde. Av skolans drygt 200 elever har däremot 91 procent högutbildade föräldrar. 100 procent klarar sig vidare till gymnasiet – och 100 procent når målen i alla ämnen.

Vivallaskolan, Örebro

Skolan ligger i ett miljonprogramsområde i förorten, där arbetslösheten ligger på över 22 procent. Ungefär hälften av niondeklassarna på Vivallaskolan fick behörighet till gymnasiet förra året. Endast 16 procent har föräldrar med högskoleutbildning.

Rosengårdsskolan, Malmö

Har blivit kritiserad och omskriven för sina bottenresultat – endast 28 procent av eleverna klarar sig vidare till gymnasiet. Cirka 13 procent blir godkända i alla ämnen. En förklaring är att en stor del elever är nyanlända flyktingar, eller har tuffa förutsättningar hemifrån. I Rosengård är medelinkomsten endast 71 700 kronor om året, långt under rikssnittet. Detta är också en av Sveriges mest invandrartäta skolor. 96 procent är födda utomlands, eller har föräldrar som är det.

ARTIKELN HANDLAR OM