Dassbråket är inte en skitsak

Svartbygget kan kosta Fredrik 100 000

NÖD(VÄND)IG KAMP? Fredrik Fredriksson måste enligt kommunen ta bort sitt utedass eller betala 100 000 – men vägrar. ’Jag är av segt virke’.
NYHETER

LÖTTORP. Det stora skitkriget rasar.

Mitt i det öländska sommarparadiset.

– Kommunen kräver mig på hundratusen om jag inte tar bort dasset, men jag vägrar, säger campingägaren Fredrik Fredriksson, 44.

PÅ PLATS Aftonbladets reporter Staffan Lindberg och fotograf Lina B Einarsson på plats i Löttorp.

Öland förbereder sig för den stora turistinvasionen. Kolonner av husvagnar ska över bron för att bråka om de bästa campingplatserna.

Men vid de sköna strandängarna utanför Löttorp, på öns nordöstsida, rasar striden om något helt annat.

Ett utedass.

”Öländsk avundsjuka”

Det kan tyckas märkligt. Den första inrättningen sattes nämligen upp här redan 1954, av dåvarande Åkerbo landskommun. Tjugosex år senare tog familjen Fredriksson över marken och bytte det gamla dasset mot ett nytt.

Stranden är fortfarande öppen för alla. Men resten av området har utvecklats för turister. Något som inte glatt alla. Kvarnen, flaggstängerna och den nya trafiksäkrare infarten – allt har anmälts av grannar.

– Det är den öländska avundsjukan, säger Fredrik Fredriksson, son i familjen och den som nu driver campingen.

När dasset anmäldes i fjol reagerade kommunen. De visade sig handla om ett svartbygge. Och nu ska rasket bort: annars väntar vite på 100 000 kronor.

Vi fortsätter bort över strandägarna. Passerar en ljusbrun handikappanpassad bajamaja, även den förmodligen ett svartbygge som Fredriksson nu själv anmält. Snart står vi framför hundratusenkronorsdasset.

Det är en och en halv kvadratmeter stort.

”Toaletten stannar”

– Kommunen borde vara glad för att jag håller badgästerna med toalett.

Fredrik Fredriksson rabblar intensivt sina argument.

– Urin i vattnet göder algerna. Det är dåligt för våtmarkerna. Det är därför det är så viktigt.

– Jag är en ölänning av segt virke. Toaletten stannar.

I ärlighetens namn: striden handlar inte bara om ett dass. Kommunen är också upprörd över att Fredriksson låtit folk ställa husvagnar på en del av marken som inte är avsedd för camping.

– Ja, jag kanske har gått lite ute utanför detaljplanen någon gång, men vi lever på turism här. Jag har inte slagit någon på käften. Kan man skicka folk till månen borde vi kunna lösa det här.

Fem mil bort, i kommunhuset i Borgholm, sitter byggnadsinspektör Ulf Grandin. För honom är det ingen skitsak.

– Det handlar om mer än bara ett dass. De har tagit strandskyddat område för camping. Och där camping är planlagt odlar de i stället majs.

Dassets ålder spelar ingen roll.

– Det må vara äldre än tio år. Men vi vet att det har flyttats runt sedan dess. Och då gäller inte preskriptionstiden.

Måste söka dispens

Men är det inte bra att badgästerna har någonstans att... ta vägen?

– Jo. De har alla möjligheter att få dispens från strandskyddet om de söker lov. Men det måste gå rätt till.

Länsstyrelsen har gått på kommunens linje, men striden går vidare, till mark- och miljödomstolen i Växjö. Vid hundratusenkronorsdasset förbereder Fredrik Fredriksson sig för nederlag.

– I värsta fall får vi väl lösa det här med en liten brandövning.