Så mycket mer får du i pension

Foto: Margareta Bloom Sandebäck
”Inga skäl till glädjerop” Lars Bergendahl, 73, tidigare sakkunnig på PRO, är visserligen glad att pensionerna höjs nästa år men pekar på att klyftorna mellan löntagare och pensionärer har ökat. ”Många äldre lever precis på marginalen”, säger han.
NYHETER

Efter två år av sänkningar höjs nu pensionerna.

Men än är det långt kvar innan man är uppe i samma nivå som före finans­krisen.

– Det är positivt att det rör sig åt rätt håll, men det finns inga större skäl att utbringa glädjerop, tycker Lars Bergendahl, pensionär.

För första gången på tre år är tillgångarna i pensions­systemet högre än skulderna, vilket ger ett utrymme för höjda pen­sioner. Pensionsmyndigheten meddelar nu att inkomst­pensionerna höjs med 3,5 procent och garanti­pensionerna med 2,8 procent.

– Men man återställer ­bara en del av den för­sämring man gjort, konstaterar Lars Bergendahl, 73, pensionär och tidigare sakkunnig på PRO.

Osäkert läge

När finanskrisen slog till sänktes inkomstpensionen, först med 3,0 procent 2010 och sedan med ytterligare 4,3 procent året därpå. Och det går inte att säga när ­nivån kommer att vara återställd.

– Det är så stor osäkerhet. Men om systemet fort­sätter vara i balans kommer pen­sionerna att öka mer än den genomsnittliga inkomst­utvecklingen för att ta igen en del av det som man ­tappat under krisåren, säger Annika Sundén, ställföreträdande generaldirektör för Pensionsmyndigheten.

Enligt myndighetens prognos väntas höjningen av pensionerna fortsätta i ytterligare tre år.

– Vi får väl se hur det blir. Det dröjer sannolikt till 2014 innan vi är tillbaka på 2009 års nivå, tror Lars Bergen­dahl.

Lever på marginalen

För många pensionärer i hans omgivning har de ­senaste årens sänkningar känts rejält.

– Många äldre lever ­precis på marginalen, så varje hundralapp har stor betydelse.

Själv välkomnar han det extra tillskottet – men skulle­ egentligen helst se att pensionsnivåerna ­bättre följde löneutvecklingen i samhället.

– Samtidigt som pensionerna sänkts har ju lön­tagarna varje år fått höjda löner, vilket lett till att inkomst­klyftorna ökat.

Det här är också ett krav som pensionärsorganisationerna driver, vid sidan om kraven på rättvis beskattning för pensionärer. 

– Pension är ju upp­skjuten lön. Och all lön ­borde beskattas lika.

FAKTA

Så blir höjningen nästa år – fem exempel

Rut har 15 000 ­kronor i inkomstpension och 1 500 kronor i tjänste­pension. Hon får 537 kronor mer.
 

Lisa har 10 000 kronor i inkomstpension och 475 kronor i garanti­pension. Hon får 398 kronor mer.
Torsten har 5 000 kronor i inkomstpension och 2 764 kronor i garanti­pension. Han får 278 kronor mer.
Eva har 12 000 ­kronor i inkomst­pension. Hon får 472 kronor mer.
Lars har ­lägsta garanti­pensionen, 7 780 kronor i måna­den. Han får 276 kronor mer.

Fotnot: Regeringens aviserade skattesänkning nästa år är inräknad i exemplen, men är ännu inte formellt ­beslutad. Exemplen anger inkomster före skatt och ökning efter skatt och avser ogifta personer födda 1937 eller tidigare. Tjänstepensionen är beräknad utifrån en höjning på 2,8 procent. 

Källa: Pensionsmyndigheten

Olika typer av pension

Av landets 1,9 miljoner pensionärer har den största gruppen, 1,1 miljoner, bara inkomst­pension. I den gruppen har de flesta en ­pension som ligger kring 12 000 kronor i månaden. De får en höjning med 3,5 procent nästa år.
 

Omkring 600 000 av pensionärerna har både inkomstpension och garantipension. De får en ökning mellan 2,8 och 3,5 procent.
 

De flesta har också tjänstepension som ger ett extra tillskott.  Källa: Pensionsmyndigheten