Mamman: Livet måste gå vidare

"DET ÄR TUNGT" Den mördade fyraåringens mamma berättade i går om mordet på sin son.
NYHETER

LJUNGBY. Från sitt fönster ser den mördade fyraåringens mamma hur polisen söker spår i skogsdungen.

Nu berättar hon om mardrömsdagarna efter förlusten av sin pojke:

– Det är tungt, men livet måste gå vidare.

Hon är ensam i trerumslägenheten med sex små barn.

Genom fönstret kan kvinnan se polisens avspärrningar, bara ett hundratal meter bort.

Klockan 19.25 i söndags ringde hon oroligt polisen och berättade att hennes fyraårige pojke var försvunnen. 20 minuter senare var den första polispatrullen på plats. Vid 22-tiden hittades hennes son död och sedan dess är livet ett annat.

– Det är tungt, säger mamman till norska Verdens Gang.

– Men livet måste gå vidare. Jag har en massa andra barn att ta hand om. Barnen ska ha mat och jag kan inte sluta att diska och städa.

’Har inte skött sitt jobb’

De sociala myndigheterna i Ljungby ger nu mamman allt stöd de kan –men tidigare kontakter med socialtjänsten har inte gett samma respons.

Fyraåringens mamma vädjade desperat om hjälp att ta hand om familjen när de bodde i Bohuslän. Men Uddevalla kommun vägrade.

– De har inte skött sitt jobb. Det enda de pratade om var att de skulle omhänderta barnen. Men inget hände, säger barnens extrafarmor.

Mamman misshandlades svårt av sin man, pojkens pappa, under många år, även då hon varit gravid.

I februari 2010 fick hon nog och anmälde mannen till polisen.

”Hon hade förmodligen levt med misshandeln länge och gått som på nålar, livrädd för vad som skulle hända”, skriver en polisman i utredningen.

Blev ensam med barnen

Några månader senare dömdes maken till tio månaders fängelse för grov kvinnofridskränkning.

Mamman, som då blev ensam med alla barnen, ansökte om hjälp av socialtjänsten, bland annat för hjälp med hämtning och lämning till dagis och skola.

”Jag märker att barnen blir understimulerade av att bara vara hemma”, skriver hon i sin ansökan.

Men socialtjänsten i Uddevalla slog fast att det inte fanns tillräckliga skäl – hon var varken sjuk eller funktionshindrad.

Familjen har under nio år flyttat 18 gånger.