Oklart om europeisk bankakut

NYHETER

En grekisk skuldnedskrivning är på väg, som raderar ut mångmiljardbelopp i europeiska banker.

För att klara smällen siktar nu eurozonens ledare på att skapa en bankakut. Men det är långt ifrån klart hur den ska fungera.

Officiellt är det ingen som vill precisera kapitalbehovet. Men EU-källor har under helgens rader av krismöten i Bryssel läckt ut att det handlar om motsvarande nästan 1 000 miljarder kronor, som ska dras in på 6–9 månader.

En förteckning, bank för bank, väntas komma från EU:s bankmyndighet EBA till EU-toppmötet på onsdag, enligt bankkällor. Många räknar med och hoppas att det ska gå att hantera merparten av problemen med avyttringar, indragna utdelningar och privata kapitaltillskott. Men fungerar inte det måste det finnas stöd, nationellt eller internationellt – i sista hand från eurozonens krisfond EFSF.

Krävs nedskrivning

En sak som påverkar stödbehovet på kort sikt är hur stor nedskrivning på grekiska obligationer som nu krävs för att Grekland ska kunna ta sig ur sin allt djupare skuldkris.

Förhandlingar om detta pågår för fullt mellan bankerna och EU. De flesta räknar med att det slutar med en skuldlättnad för Grekland på 50–60 procent snarare än de 21 procent som euroledarna enades om i somras.

Bankanalytikern Andreas Håkansson på Exane BNP Paribas tycker denna nivå låter rimligt.

– Ja, med tanke på hur obligationerna värderas på marknaden i dag, säger han till TT.

Kan spridas

Han tror inte att den direkta effekten blir särskilt stor utanför Grekland, men varnar för att obligationsförluster "i andra länder" kan få större effekter.

TT: Som Italien, Spanien och Belgien?

– Ja. Kanske också i Portugal och Irland.

Just denna spridningsrisk gör att euroländerna måste stärka EFSF, som för bara några veckor sedan fick sin utlåningskapacitet höjd till 440 miljarder euro. Olika kreativa lösningar diskuteras, bland annat att med EFSF-garantier dra in privat kapital till stridskassan.

TT