Norrmän döper stormarna

NYHETER

Stormarnas namn är inte gripna ur tomma luften.

Det är norrmännen som står för dopen.

Från Agnar – via Bera – till Dagmar.

Stormarna döps av en anledning. Och den är inte fullt så upphetsande som vissa kanske tror.

– Det gör det enklare att hålla koll på dem, säger Heidi Lippestad, kommunikationsdirektör på norska Meteorologisk institutt (MI), som döper ovädren.

I begynnelsen var Agnar

Efter ett fruktansvärt oväder 1992, som skapade kaos bland myndigheter i Norge, bestämde norrmännen att de skulle börja döpa stormarna.

De började helt sonika från A. Stormen Agnar 1995 följdes upp av Bera samma år och ovädret Dag året därpå.

– När situationen är extrem tar vi bara nästa på listan för att inte ödsla tid på att hitta ett lämpligt namn, säger Heide Lippestad.

2010 varvades listan med stormen Ask. Och nu är vi alltså framme vid stormen Dagmar.

Hemlig lista

Den alfabetiska listan MI använder sig av är strikt hemlig.

– Media ska inte varsla extremväder så fort det börjar blåsa lite. När stormen verkligen kommer sätts en oerhörd apparat igång, och vi vill inte att folk oroar sig i onödan, säger Heidi Lippestad.

– Listan ligger hos oss och du kommer aldrig att få den, säger hon.

Historiskt dop

Svenska SMHI har så vitt meteorolog Emil Björck vet, aldrig döpt några oväder själva.

Därför kan namngivningen av stormen Johannes, lillebror till Dagmar, på SMHI:s hemsida ses som ett historiskt dop.

– Men det är inget officiellt namn, det är mest för att skilja dem åt. Dopen får Norge sköta än så länge. Det finns inte vad jag vet några planer på att börja döpa stormarna själva, Emil Björck.

En anledning till att svenskarna överlåtit stormdopen åt norrmännen kan, enligt Heidi Lippestad, vara att de allra flesta stormar som når Sverige redan varit i Norge.

Stormen Gudrun 2005, en av de värsta i Sverige någonsin, döptes även den av norrmännen.

– Det finns ingen särskild tanke bakom namnen. Det viktigaste är att namnet relativt enkelt, säger Heidi Lippestad.

FAKTA

Extremväder

Meteorologiskt institutt, Norges motsvarighet till SMHI, döper oväder när;

vinden eller

nederbörden är så kraftig,

förväntat vattenstånd så högt eller

snöfallet så omfattande

att fara för liv eller egendomar föreligger, om inte samhället är särskilt förberett på situationen.

Ovädret måste också beröra ett större område, som till exempel en hel kommun.

Källa: www.met.no