Lärarna vill ha 10 000 mer i lön

Foto: Foto: GETTY
Lärarförbundet kräver kraftigt höjda löner i årets förhandlingar.
NYHETER

Lärarna vill ha en långsiktig löneökning med 10 000 kronor i månaden och en reglerad arbetstid.

– 35 000 kronor i månaden är ingen hisnande nivå på något sätt. Det är jämförbart med yrkesgrupper med motsvarande ansvar och utbildning, säger Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbunds ordförande, till Aftonbladet.

Foto: Pontus Orre
Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Avtalsrörelsen pågår just nu och sent i går lämnade lärarfacken över sina krav inför förhandlingarna.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet vill att avtalet ska bli startskottet för de första stegen mot en förhöjning av lärarnas löner, med sikte på en höjning med 10 000 kronor i månaden eller mer.

– Regeringen har ett lärarlyft, nu är det dags att vi kopplar samman det med ett lärarlönelyft. Lärarnas löner har släpat efter i mer än 20 år, säger Metta Fjelkner.

Vill ha reglerad tid

Fjelkner oroar sig över att ansökningarna till lärarutbildningen sjunker. Därför vill hon att löneökningen påbörjas på en gång. Tidsperioden för hur ökningen ska ske vill hon att fackförbunden samtalar om tillsammans med arbetsgivaren.

En lika viktig fråga för fackförbunden är reglerad undervisningstid, så att lärarna hinner med förberedelser och andra uppgifter under arbetstid.

– Arbetstiden tar aldrig slut i dag. Unga oerfarna lärare som inte kan sätta stopp går in i väggen, säger Metta Fjelkner.

Motparten Sveriges kommuner och landsting, SKL, svarar på lärarnas krav. Ingela Gardner Sundström är ordförande i förhandlingsdelegationen och tycker att det är svårt att svara på kravet eftersom inga siffror och nivåer är angivna.

– SKL kan inte acceptera löneanspråk som strider mot principerna för den svenska lönebildningen och i förlängningen kan äventyra Sveriges ekonomi, säger hon.

Jämför med Danmark

När det gäller reglerad arbetstid hävdar Ingela Gardner Sundström att det inte kan beslutas på central nivå.

– Det måste få vara upp till varje enskild kommun och kasdek att avgöra hur tiden för lärare ska disponeras för att nå bästa möjliga resultat. Behoven ser olika ut och lärarna har olika förutsättningar.

Detta anser Metta Fjelkner, ordförande för lärarnas Riksförbund, inte stämmer.

– Nej, så är det inte. I Danmark har facken och motsvarande Kommunalförbundet kommit överens om hur fördela och balansera undervisningen. Varför skulle inte det kunna genomföras i Sverige?

FAKTA

Så funkar förhandlingarna

De två fackföreningarna, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund, förhandlar gemensamt med SKL.

Avtalet berör cirka 200 000 lärare.

Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKL.