Lågan har slocknat ett år efter revolten

Aftonbladet i Egypten

NYHETER

KAIRO. Egyptens första fria val efter Hosni Mubaraks avgång är avslutat.

Men i stället för en nystart har revolutionärernas låga slocknat.

– Allt är svårare nu, säger bilmekanikern Ahmed Ramzi, 36.

MINDRE KORRUPTION Ahmed Ramzi, 36, bilmekaniker i Basateen med sonen Ramzi, 5 och dottern Maha, 3. Han är glad att demonstranterna tog till gatan den 25 januari förra året, men han har nu annat att tänka på. Han röstade på Muslimska brödraskapet: ”Det här valet innehöll fler valmöjligheter och mindre korruption. Nu vet vi åtminstone var vår röst hamnade”.

Radio- och tv-kanaler basunerade i går ut namnen på alla de parlamentsledamöter som svors in i den egyptiska riksdagen.

De första demokratiska valen efter protestvågen i Egypten för snart ett år sedan, och Hosni Mubaraks avgång den 11 februari, är klara. De talar sitt tydliga språk: Muslimska brödraskapets FJP har tillsammans med konservativa Salafisterna dragit det längsta strået med sammanlagt 62 procent av parlamentsplatserna.

Bilmekanikern Ahmed Ramzi röstade på FJP, som var regeringens tydligaste motståndare under demonstrationerna förra året.

– Jag hoppas på dem. Jag hoppas på en bra utveckling, säger han i sin bostad i området Basateen i Kairo.

Men på gatorna är det fortfarande Mubarak-armén, de väpnade styrkornas högsta råd, som styr.

De har rensat Tahrir-torget på demonstranter gång på gång. Minst 80

demonstranter uppges ha dött det senaste året.

Ökad kriminalitet

Många familjer, som Ahmed Ramzis, har tappat hoppet om ett demokratiskt Egypten och försöker vänja sig vid tillvaron.

Affärerna har gått sämre, säger han.

– Kriminaliteten har ökat. Jag försöker ta hand om min familj, men det är svårare på alla sätt nu.

Många har tröttnat på snacket om revolution. Familjefadern Hani Al-Diswai, 50, tycker att de ger upp för fort.

– De är uttråkade. Men det går inte att vänta sig förändring efter bara ett år. Det här är bara början, säger han.

”Är i arméns händer”

Al-Diswai är rullstolsburen och har följt revolutionen från sitt vardagsrum. Han pratar med stolthet om den arabiska våren i Egypten, som inleddes den 25 januari förra året.

Även han har ett visst hopp till Muslimska brödraskapet.

Men tvivlar på att de verkligen kommer att få makten.

– Det här landet är i arméns händer. Men i framtiden hoppas jag att det ändras.

Som ett skådespel

På tv visas sändningar från rättegången mot Hosni Mubarak. Den förre diktatorn möter rätten hjärtsjuk, liggande på en brits. Han riskerar dödsstraff, men få egyptier som Aftonbladet pratat med följer processen längre.

De jämför den med ett skådespel.

– Den är inte rättvis. Man måste fastställa vad han faktiskt gjort mot folket under sina 30 år vid makten, om det lidande han orsakat, säger Hani Al-Diswai.

Först därefter kan en dom komma, menar han.

Från sin lägenhet i centrala Kairo hör han ljudet från Tahrirtorget dag som natt.

Vad kommer att hända där den 25 januari?

– Regeringen kommer att vilja ordna en fest. Folket kommer att ordna en protest.

FAKTA

Minst 846 har dött i protesterna

25 januari: Inspirerade av regimens fall i Tunisien har internetaktivister

startat en Facebook-grupp som snabbt får 87 000 medlemmar. Demonstrationer bryter ut vid Tahrirtorget i Kairo. Kravet är tydligt: Hosni Mubarak måste av-gå.

27 januari: Trots att över 800 människor har

gripits fortsätter egyptierna att demonstrera.

28 januari: Regeringen stänger ner internet och mobilnätet i stora delar

av landet. Mubarak uppger att hela regeringen avgår.

30 januari: 150

människor rapporteras

döda.

1 februari: En miljon människor uppges ha samlats på Tahrirtorget. I ett direktsänt tv-tal meddelar Hosni Mubarak att han inte kommer att ställa upp för omval i september.

2 februari: Stora grupper av Mubaraktrogna män går till våldsamt angrepp mot demonstranterna. Minst 500 människor

skadas.

5 februari: Hela partiledningen avgår. Men Mubarak sitter kvar.

11 februari: Mubarak avgår och lämnar makten till militären. Samma dag flyr han från Kairo – enligt uppgift till sitt vinterresidens i Sharm el-Sheikh. Egyptier firar på gatorna.

12 februari: Mubarak uppges ha lämnat landet för Förenade Arabemiraten.

Under resten av året fortsätter protesterna mot arméns styre och genomförandet av parlamentsvalet – för lite har förändrats. Under året har minst 846 människor dött

i protesterna.

Ett år efter upproren

År av förtryck fick Tahrirtorget och hela Egypten att koka av ilska mot landets regim som tagit deras frihet.

Efter ett nätuppror samlades den 25 januari 2011 över en miljon människor på befrielsetorget.

Egyptiska folkets ultimatum: Hosni Mubarak måste avgå.

Efter veckor av protester kunde Mubarak inte längre stå emot folkets vilja.

Ett år – och minst 846 dödsoffer – senare är Aftonbladets Nivette Dawod och Lina Boström Einarsson på plats i Kairo under årsdagen av den egyptiska folkrevolutionen.

ARTIKELN HANDLAR OM