GW i flera möten om polisspåret

”Antingen tittar man rejält på det här eller så lägger man ner skiten”

NYHETER

I går krävde justitierådet Göran Lambertz att polisspåret i Palmeutredningen granskas närmare.

Han får stöd av Leif GW Persson – som avslöjar att han har haft flera möten om spåret med polis och åklagare:

– De såg ut som fågelholkar.

Håller med Justitierådet Göran Lambertz tror att extremistiska poliser kan ha utfört mordet på Olof Palme. Leif GW Persson har vurmat för polisspåren i flera år och stödjer Lambertz teori. ”Jag tror att det är en person med anknytning till militären, polisen eller säkerhetsverksamhet”, säger han.F

Justitierådet Göran Lambertz, 62, har tidigare berättat att han stämt träff med vice riksåklagaren Kerstin Skarp för att diskutera missar i Palmeutredningen.

I Ekots lördagsintervju i går krävde han att det så kallade polisspåret utreds ytterligare.

– Hypotesen är att det funnits extremistiska poliser och militärer i Sverige som har samverkat och planerat mordet på Olof Palme och genomfört det, säger Göran Lambertz till Aftonbladet.

Van vid vapen

Han hävdar att det finns flera omständigheter som talar för den teorin.

– Det var ju så att det fanns vittnesmål om personer som pratade i walkie-talkies runt mordplatsen. Det fanns ganska många som talat om att det hade varit möten med väldigt hatiska uttalanden mot Palme under veckorna innan mordet. Det ska också ha funnits de som talat om att han skulle röjas ur vägen.

Lambertz får medhåll av förre professorn Leif GW Persson som har vurmat för polisspåret i flera år. Persson har varit tydlig med att han inte tror att Christer Pettersson är Olof Palmes mördare. Han hävdar att den som sköt var van vid att hantera vapen.

– Jag tror att det där är en person med anknytning till militären, polisen eller säkerhetsverksamhet, säger Leif GW Persson.

”En jävla het potatis”

Så sent som förra året föreslog Leif GW Persson, under ett möte med riks­polischefen Bengt Svensson, att Palmeutredningen skulle tas upp igen.

Det var inte första mötet som GW hade om polis­spåret. Fram till i mars, då han gick i pension, var Persson en del av Riks­polisstyrelsens stab och granskade gamla oupplösta mord. Vid två tillfällen tog han upp fallet Palme och föreslog sina teorier.

– De såg ut som fågelholkar i ansiktet. Ingen var glad. Det där är en jävla het potatis. Jag kommer ihåg att invändningen var given, säger GW.

– När jag framförde mitt budskap så tyckte de att det var riksåklagaren som jag borde prata med. Det gjorde jag faktiskt också på en middag när vi satt och drack vin några stycken.

Hemligt möte

Det informella mötet ägde rum för två år sedan. Leif GW Persson och riksåklagaren Anders Perklev satt vid samma honnörsbord som Bengt Svensson och länspolismästaren Carin Götblad under en fin tillställning i Stockholm.

– Det var någon som frågade mig om det fanns något intressant med de gamla ouppklarade morden. Då sa jag att Palme kan vara en riktig rysare. ”Där har ni något riktigt att bita i grabbar.” Perklev såg inte så road ut. Det har jag förståelse för. Det där är en knepig historia.

Fast vid sin ståndpunkt

Utredningen av polisspåret återupptogs aldrig, men än i dag håller Leif GW Persson fast vid sin ståndpunkt:

– Det är dåligt utrett. Skyffla in tio man som inte har hållit på med det här ärendet tidigare så får de titta på det med fräscha ögon. Det finns totalt 30 vittnen inom en radie på 50 meter från skottet. Antingen tittar man rejält på det här eller så lägger man ner skiten.

Du har inte försökt få kontakt med riksåklagaren Kerstin Skarp, som Lambertz?

– Nej, för fan. Henne känner jag ju. Hon är Guillous svägerska.

De olika Palme-spåren

PKK-spåret

Kurdiska arbetarepartiet, PKK, fanns med i två färska utredningar hos polisen angående mord på avhoppare.

Palmes regering hade klassat PKK som terroristorganisation, vilket innebar att medlemmar kunde utvisas. Därför fanns misstankar om att attentat riktade mot Sverige kunde ske.

Spåret utreddes grundligt, men ingen koppling till mordet hittades.

Pettersson-spåret

Pettersson var missbrukare, dömd för våldsbrott och brukade röra sig i kvarteren där mordet skedde.

Lisbet Palme pekade ut honom.

Polisen misstänkte att han påverkats att utföra dådet av Lars Tingström, även kallad Bombmannen, som blivit nekad nåd från sitt livstidsstraff sedan han fått cancer. Tingström uttryckte ett hat mot samhällets företrädare.

Mordutredningen har till stor del varit inriktad på Christer Pettersson och han är den ende som åtalats för mordet. Han fälldes i Stockholms tingsrätt men friades i hovrätten. Lisbet Palmes utpekande var inte nog tillförlitligt för att det ensamt skulle kunna vara det bärande beviset för Petterssons skuld.

Han dog 2004 efter komplikationer av en fallolycka.

Victor Gunnarsson-spåret

Tre kvinnor tipsade om att de träffat Victor Gunnarsson, den så kallade 33-åringen, på ett kafé under mordkvällen och att han då uttalat hat mot Palme. Andra vittnen uppgav att han gått in under en pågående nattbioföreställning klockan 23.45 på Kungsgatan. Andra vittnen uppgav att Gunnarsson sagt att han hade ett vapen.

Han anhölls, men chefsåklagare KG Svensson släppte honom på fri fot efter att man avslöjat oklarheter i utpekandet.

I december 1993 hittades han skjuten i USA. En före detta polis dömdes senare för mordet.

Sydafrikaspåret

Hösten 1996 uppgav polisöversten Eugene de Kock i Sydafrikas högsta domstol att den sydafrikanska säkerhetstjänsten låg bakom mordet på Olof Palme, och att konspirationen letts av den före detta agenten Craig Williamson.

Över 300 tips kom in till polisen, som satte in stora resurser för att utreda uppgifterna. Inga konkreta kopplingar till mordet hittades.

Polisspåret

Ett samlingsbegrepp som innehåller olika teorier om att polisen som sådan eller enskilda poliser är involverade i mordet.

När granskningskommissionen 1999 lade fram sin rapport konstaterades att inga brottsmisstankar mot enskilda polismän kunde utläsas av utredningsmaterialet, och att det inte fanns några uppslag i denna del som framstod som otillräckligt bearbetade.