Företag vill se nytt krisavtal

SSAB i Oxelösund.
NYHETER

I varselvågens spår höjs krav på nya krisavtal inom industrin.

Men facket säger än så länge nej.

– Lösningen är inte alltid att de anställda ska gå ner i arbetstid och i och med det få mindre pengar, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Veli-Pekka Säikkälä, 44 Avtalssekreterare IF Metall.

I går meddelade ståljätten SSAB att man varslar 450 anställda om uppsägning på sina anläggningar i Luleå, Borlänge och Oxelösund. Beskedet var bara ett i raden av det stora antalet varsel som har lagts i Sverige den senaste tiden.

45000 varslade

Hittills i år har drygt 45 000 personer varslats, vilket kan jämföras med 29 000 under samma tid förra året. En av sektorerna som nu drabbas hårt är den svenska industrin.

I samband med att SSAB:s besked meddelade företaget också att man nu undersöker möjligheterna för att få till förkortad arbetstid för sina anställa i Sverige – för att få ned lönekostnaderna.

Krisavtal 2009

Det påminner om det som hände när finanskrisen slog till 2009. Då slöt fackförbundet IF Metall ett kontroversiellt krisavtal med sina motparter för att försöka rädda jobb. Det innebar att företag lokalt kunde förhandla med sin fackliga motpart om att förkorta arbetstiden och därigenom få ned lönekostnaden.

IF Metall fick hård kritik när avtalet slöts, men har i efterhand fått mycket beröm för att man vågade agera i en turbulent tid.

”Allvarligt läge”

Nu vill alltså SSAB, och flera andra företag, att något liknande ska komma till.

– I ett sådant här allvarligt läge får man pröva alla möjliga vägar till att klara krisen. Det kan vara en möjlighet att komma vidare, säger Helena Stålnert, informationsdirektör på SSAB.

Hon menar att det är den kraftigt sjunkande efterfrågan som är orsaken till varslen.

– Läget har varit mycket allvarligt i södra Europa under en ganska lång tid. Nu ser vi att efterfrågan trappas av även längre norrut i Europa. Och vi är väldigt beroende av att exportera dit. Sedan så har efterfrågan sjunkit i både USA och Kina, säger Helena Stålnert.

”Läget är inte sådant”

På SSAB tror man att en att en arbetstidsförkortning kan vara ett sätt för att undvika fler varsel. Men på fackförbundet IF Metall menar man att det inte är aktuellt med några nya krisavtal a'la 2009.

– Vi har mycket varsel nu, inom IF Metall har vi ett par tusen i månaden. Men då var vi uppe i mellan 8-10 000 varje månad. Vi ser inte att läget är sådant att man ska träffa krisavtal nu, säger avtalssekreteraren Veli-Pekka Säikkälä.

Enligt honom så finns det redan en viss flexibilitet i rådande kollektivavtal.

– Lokalt har man möjlighet att anpassa arbetstiden efter konjunkturen. Det finns möjligheter att göra om årsarbetstiden och bestämma att man jobbar mindre nu och mer längre fram.

Inte samma kris

Enligt Säikkälä skiljer sig också problemen nu från den kris som slog till för ett par år sedan.

– Då brakade finanssektorn ihop vilket innebar att bankerna slutade låna ut pengar. Det blev tvärstopp. Det som händer nu är en efterfrågekris på grund av krisen i Europa. Lösningen är inte alltid att man säger att de anställda ska gå ner i arbetstid. Om inte arbetsgivarna klarar av det nu så blir det neddragningar. Det som behövs då är en rimlig a-kassa och det finns inte i dag, säger han.

Staten kan gå in

I följderna av krisavtalet 2009 skickade IF Metall och motparterna på arbetsgivarsidan en rapport till regeringen om hur det ser ut i andra länder.

I bland annat Tyskland, Finland och Danmark finns en konstruktion där staten går in och betalar delar av lönekostnaderna i kristider. Just nu utreds om något liknande ska införas i Sverige.

– Vi hoppas att vi får ett system som innebär konkurrensneutralitet med andra länder. Staten går in och tar en del av lönekostnaden vilket innebär att folk inte blir uppsagda, säger Veli-Pekka Säikkälä.