Poliser: ”Rasprofilering skadar poliskåren”

Foto: SCANPIX
Johan Svanestrand, huvudskyddsombud för Citypolisen i Stockholm.
NYHETER

Polisens id-kontroller i tunnelbanan försämrar allmänhetens förtroende för polisen.

Det varnar flera poliser nu själva för.

– Det är oroande. Rasprofilering får inte förekomma och vi får svårare att utföra annat polisarbete, säger Johan Svanestrand, huvudskyddsombud för Citypolisen i Stockholm.

I går gick en regeringsexpert på folkrätt ut och uppgav att identitetskontroller i tunnelbanan utan brottsmisstanke strider mot folkrätten.

Johan Svanestrand, på Polisförbundet i Stockholms län, uppger att han själv aldrig i sitt yrkesliv genomfört en så kallad inre utlänningskontroll för att kontrollera att en brottsmisstänkt har rätt att vistas i landet.

– Jag har kollegor som har gjort ett antal, men det är ju främst gränspolisens uppgift, säger han.

Men de id-kontroller som under senaste tiden genomförts i Stockholms tunnelbana anser han går ut över hela kåren.

Poliser oroade

– De allra flesta blir oroade. Det är svårare att utföra allt annat polisarbete eftersom man möter så mycket ifrågasättande kring det här hela tiden. Det är svårare att få vittnen att samarbeta, exempelvis, säger han och fortsätter:

– Ingen tycker att det är okej att man gör kontroller utan brottsmisstanke. Det är oroande. Det får helt enkelt inte förekomma rasprofilering inom polisen.

Den förbundskollegan Anders Bredelius, ordförande i Gränspolisföreningen, uppger till Aftonbladet att flera medlemmar hört av sig till honom och varit upprörda över hur deras arbete för närvarande beskrivs i media.

– Att det benämns som nazi-metoder. Det är något man inte känner igen sig i och som man mår dåligt över. Det svartmålar hela kåren, säger han.

Uttrycket kommer från en anonym anställd inom gränspolisen på Arlanda som själv beskriver den nuvarande situationen, och larmar om att flyktingar, mot folkrätten, behandlas som kriminella.

”Omöjligt veta hur”

En annan gränspolis på Arlanda uppger att det är "omöjligt" att veta hur man som polis ska göra utan att gå på utseende, när cheferna uppmanar till att utföra inre utlänningskontroller.

– Vi kan sättas att göra sådana kontroller. Vi har ställt frågan till cheferna: "När det kommer en flight med tio personer med afrikanskt ursprung och resten av passagerarna är vita. Hur ska vi göra för att inte gå på utseende när vi väljer ut vilka vi ska stoppa?", säger gränspolisen till Aftonbladet och fortsätter:

– Svaret är då att "Vi har rätt att gå fram och prata med vem som helst". Vi uppmanas också att strunta i rutinerna. Vi "behöver inte" fylla i orsaken till kontrollen på R209-rapporten som ska fyllas i vid inre utlänningskontroll.

Peter Mattsson, sektionschef för gränskontrollen på Arlanda och Bromma, resonerar kring anledningen att flera poliser säger sig må dåligt över hanteringen av id-kontrollerna.

– Det kopplar jag i sådana fall till att det är rapporteringen i media de tar illa vid sig av. Nära 3 700 poliser i länet har fått utbildning om hur inre utlänningskontroller ska gå till och jag vet att man är övertydlig om att det inte får förekomma någon som helst profilering bara på grund av hudfärg. Jag är trygg med att våra poliser följer lagen.

"Upp till varje medarbetare"

Hur ska man då som polis, när man utför en inre utlänningskontroll, undvika rasprofilering?

– Det kan ske på lika många sätt som det finns medarbetare, nästan. Som utlänningslagen är formulerad ska det finnas en grundad anledning. Jag har jobbat i city och då kan kontroller göras i samband med ordningsstörningar, bråk, alkohol. Plankningen har ju varit en annan grej, där man stannat både svenskar och utlänningar och tillrättavisat att så här går det inte till.

Poliser på Arlanda har själva uppgett till oss att det är svårt att undvika rasprofilering vid inre kontroller på flygplatsen.

– När vi gör inre utlänningskontroller här kan vi ofta ha fått underrättelse om inresande från en viss destination som ska komma till Sverige med falska handlingar, som är smugglade till exempel. Det normala är flighter som kommer vid 22-tiden. Då kommer det tre-fyra afrikaner och så står de där och det är aldrig fel att gå fram och prata. Vi kan alltid gå fram och prata med vem vi vill. Därmed inte sagt att vi utför en kontroll, säger Peter Mattsson.

När ni inte har underrättelse, då?

– Då är det betydligt svårare. Då är det upp till polismannen själv att göra bedömningen. Det får absolut inte bara vara för att det är en afrikan – så får det inte vara och så går det heller inte till. Sedan hur varje enskild medarbetare bygger upp grunden till kontrollen är individuellt.

ARTIKELN HANDLAR OM