Dagens namn: Antonia, Toini
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

Hjälper Sverige – nu överges de

Aftonbladet på plats hos tolkarna som fått pris på sina huvuden av talibanerna

Detta klipp finns inte längre på aftonbladet.se, men prova gärna Aftonbladet TV.

Afghanska tolkarna vädjar till Sverige

"Våra liv står på spel"

De är Sveriges röst i kriget – nu ­vänder vi dem ryggen.

Tolkarna som har arbetat för utlandsstyrkan i Afghanistan hotas till ­livet av talibanerna.

Men när de sökte asyl i Sverige fick de avslag.

Aftonbladets fotograf Magnus Wennman och reporter Erik Wiman.   Aftonbladets fotograf Magnus Wennman och reporter Erik Wiman.

I ett iskallt rum i Mazar-e Sharif i norra Afghanistan sitter sex män med pris på sina huvuden.

Det är sen lördagseftermiddag och solen stryker sig mot de vita bergstopparna som omger staden.

Flera av männen sneglar på klockan. Skymningen ­utanför är en fiende och nattmörkret en ännu ­värre.

Samtidigt är de måna om att få berätta sin historia till punkt.

De säger att deras liv kan hänga på att någon i Sverige lyssnar den här gången.

Männen har alla arbetat som tolkar åt den svenska utlandsstyrkan i Afghanistan. De har varit länken ­mellan de tungt beväpnade nordborna och den fattiga lokalbefolkningen, Sveriges röst i kriget.

– Utan oss hade ni inte kunnat åstadkomma något alls här, säger en av dem, ­Yosuf Najafizada.

Väntas bli våldsamt

Han är tolkarnas veteran och en av de första som ­anlitades av Isaf i Mazar-e Sharif.

När han beskriver ­utvecklingen i Afghanistan är det med en tydlig ­illustration.

– Då, i början, kunde jag färdas med soldaterna i vanliga soft skins (Natospråk för bilar utan pansarskydd reds. anm), ­ingen skulle drömma om det i dag, de rör sig inte en ­meter på patrull utan skydd.

Fem svenskar och två lokalanställda­ tolkar har förlorat livet i Afghanistan. Yosuf Najafizadas bild av det upptrappade våldet utmärker sig inte från andra bedömares.

Ingen Aftonbladet har pratat med de senaste veckorna har kunnat svara ett entydigt ja på frågan om den långsiktiga säkerheten i Afghanistan är bättre i dag än för tio år ­sedan. Inte politiker, inte militärer, inte Afghanistankommittén, inte FN och framför allt inga ­afghaner själva.

Däremot är det många som svarar nej i samma stund frågan är ställd.

2011 och 2012 var blod­röda och 2013 väntas bli detsamma. Så sent som i lördags detonerade en man på cykel sin självmordsväst i centrala ­Kabul. Han dödade nio människor och skadade ett 20-tal.

Talibanerna tog direkt på sig ansvaret för ­attacken. Många ser det som en markering på ­ att krigs­säsongen är här.

Det är i det läget Nato och Sverige börjar avveckla sig från landet. Sommaren 2014 ska stridsfordonen vara prydligt parkerade hemma i Sverige och ­insatsförsvaret ska börja se sig om efter nya insatser.

Ses som förrädare

Kvar i Mazar-e Sharif står sex rädda män och ­deras arbetslösa kollegor.

I flera års tid har de visat sina ansikten tillsammans med de svenska soldaterna. I talibanernas ögon är alla Isaf-soldater ockupanter, vilket gör alla som ­arbetar för dem till förrädare.

Många vill tona ner hotbilden mot tolkarna, men deras egen rädsla är äkta.

– Jag vet att jag har ­filmats av personer som tillhör talibanerna. De kan dyka upp på möten som vi håller ute i byarna, säger gruppens samordnare Murtaza ­Bigzad.

USA, Norge, Tyskland och Nya Zeeland garanterar sina tolkar asyl efter att deras styrkor rest från Afghanistan.

Det gör inte Sverige.

Förra året lämnade 24 tolkar in en asylansökan till den svenska ambassaden i Kabul, men alla fick avslag. Regelverket säger att asylsökande själva ­måste vara på plats när ansökan görs.

Men få eller ingen av tolkarna har råd att ta med sig sin familj till Sverige. Särskilt inte utan en garanti om ett nytt och säkert liv.

Hamidullah Armans misslyckade försök avskräcker.

Tvingades resa hem

Han reste hela den långa vägen, men när han väl kom fram till Stockholm sa Migrationsverket nej.

– Eftersom Tyskland var det första EU-land jag kom till var det där jag skulle ­söka om asyl, fick jag veta.

Men inte heller tyskarna ville ta emot honom.

– Hade jag arbetat åt dem, hade saken varit ­annorlunda, men nu var det Sverige jag har varit ­anställd av.

Han tvingades resa tillbaka till Mazar igen.

Resan kostade sammanlagt 10 000 dollar. Samma pris som talibanerna har satt på hans och de övriga tolkarnas huvuden.

Männen vågar inte låta sina döttrar gå till skolan utan eskort. De visar sig ­inte på fester eller offi­ciella tillställningar, inte ens på bröllop.

De har alla hotats mer än en gång.

Ofta är det diskreta signaler. En hatisk blick från en byäldste, eller telefoner som plötsligt ringer nattetid utan något meddelande.

Andra gånger är det tydligare.

– En regeringssoldat jag pratade med ute på ett uppdrag frågade om han fick ladda över lite låtar till min telefon. När jag senare ­tittade på låtlistan innehöll den en hyllningssång till ­talibanerna, säger ­Murtaza Bigzad.

Sägs mobilisera sig

I Sverige lämnar Försvarsmakten den här veckan in ett underlag till ­regeringen om tolkarnas utsatta situation. Men migrationsminster Tobias Billström (M) har tidigare ­varit tydlig med att ingen ska kunna åberopa en ­anställning av svenska ­staten som asylskäl.

Samtidigt som debatten fortsätter i Sverige florerar nya rykten i Mazar-e Sharif. Talibanerna sägs mobilisera i bergen, men även islamistiska fundamentalister från Uzbekistan uppges vara beredda att ta till vapen.

I skydd av sin anställning hos Isaf åtnjuter tolkarna än så länge ett förhållandevis gott skydd.

– Men det kommer snart att ryckas ifrån oss och då kommer ni att få läsa i tidningen att en eller flera av oss har mördats, säger ­Yosuf Najafizada.

Hans profetia lämnar gruppen tyst.

Vi var i krig. För första gången på 200 år.
I över ett decennium har svenska soldater stridit i det bergiga ökenlandskapet i norra Afghanistan.

Dödat och dödats.

Nu förbereder sig utlandsstyrkan för att dra sig hem. Det politiska krigsmandatet sträcker sig fram till 2014, därefter rycker vi bort vårt skyddsnät för hundratusentals afghaner.

Alla vet att maktkampen om ett av världens fattigaste länder kommer att bli blodig och många röster hävdar att vårt krig var förgäves.
Aftonbladets Erik Wiman och Magnus Wennman reste till Afghanistan med en fråga:

Vad händer nu?

I text, bild och tv vill vi under våren ge en djupare bild av det vackra landet i öster och de som lever, krigar och dör för dess framtid.

Följ med på den resan.

De har dött för sverige

Tolken Hamid Husein dödades av en vägbomb i Arab Mazari 2009.

Tolken Shahab Asari dödades i en eldstrid mot talibaner 2010. I samma attack dödades även de svenska soldaterna Johan Palmlöv och Gunnar Andersson.

Ingenjören Eraj Afami arbetade med att bygga checkpoints åt svenskarna i Chemtaldistriktet 2010. På väg hem en kväll attackerades han och sköts till döds.

Tog över en militärbas

Sverige har varit i Afghanistan sedan 2002. I början var det en mindre styrka soldater som främst ägnade sig åt underrättelseinhämtning.

De svenska soldaterna är en del av Isaf, en multinationell styrka sanktionerad av FN:s säkerhetsråd.

Hösten 2005 fattade riks­dagen beslutet att utöka antalet ­soldater till 200 personer och året därpå tog Sverige över ansvaret för militärbasen Camp Northern Light som ligger i Mazar-e Sharif i norra ­Afghanistan.

2014 ska Sverige inte längre ha några stridande enheter på plats i Afghanistan.

SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet