”Ingen aning om att knarket var där”

Dödsdömde Ferry Linnbark: Jag köpte den röda väskan på en basar i Turkiet

Ferry Linnbark dömdes till döden av domstolen i Shah Alam. Nio vittnen hade hörts och enligt åklagaren var bevisningen stark.
NYHETER

KUALA LUMPUR. En röd resväska, inköpt på en basar i turkiska Istanbul, har en nyckelroll i dödsdomen mot svensken Ferry Linnbark, 44.

Det var i botten på väskan som tullen i Malaysia hittade 4,32 kilo metamfetamin i ett lönnfack.

– Narkotikan måste ha placerats där redan under tillverkningen av resväskan. Det var industriellt och skickligt gjort. Jag hade ingen aning om att den fanns där när jag köpte väskan. Det var inget konstigt med köpet. Försäljaren visade mig hur man byter kod på låset, säger Ferry Linnbark till Aftonbladet.

Han sitter på andra sidan det skottsäkra glaset i besöksrummet på Kajang-fängelset utanför Kuala Lumpur. Linnbark har en nystruken vit skjorta, med röda ärmar som markerar att han är dömd till döden. Han har precis fått håret snaggat och skägget trimmat av fängelsets frisör.

Skar upp väskan

Ferry Linnbark greps på Kuala Lumpurs internationella flygplats klockan 10:00 den 6 december 2011. När hans väska röntgades i tullen upptäcktes det märkliga hålrummet. Sedan tullpolisen skurit upp väskan, som var gjord av glasfiberlaminat, hittades narkotikan. Svensken säger att han var helt oförstående:

– Det var påsar med vitt pulver som var inlindade i tyg. Man visste först inte vad det var. Jag hade köpt resväskan kvällen innan jag åkte från Istanbul. Jag behövde helt enkelt en större väska och gick till en basar. Där hittade jag den här. Den fanns på mitt hotellrum fram till jag åkte ut till flygplatsen så ingen hade haft möjlighet att mixtra med den, säger Ferry Linnbark.

Han har svårt att ta till sig att det är för just knarksmugglingen till Malaysia han är dömd. Gång på gång återkommer han till att både den kvinnliga åklagaren och den kvinnliga domaren dömde honom bara för att han är iranier från början. Och därmed per automatik knarksmugglare.

”Ville bygga om baren”

Åklagaren hade inga större svårigheter att smula sönder försvarets argument vid rättegången den 11 april i år. Hon hade åtta vittnen, försvaret ett - en läkare som visade att det fanns flera DNA-spår på innehållet i lönnfacket, bland annat från en kvinna. Det behövdes dock bara en timmes överläggning innan dödsstraffet utdelades.

– Jag åkte till Istanbul från Bangkok. Det var ett kort besök med avsikt att titta på vattenpipor och lära mig mer om dem. Jag hade tänkt bygga om min bar i Pattaya och satsa mer på arabiska gäster, säger han.

Ferry Linnbark hade en returbiljett till Bangkok men valde dagen innan avresa att istället köpa en biljett med Malaysian Airlines till Kuala Lumpur. Han har svårt att förklara sitt beslut och hänvisar till ”olika affärer” och att han även skulle titta på vattenpipor.

Domaren: Osannolikt

Åklagaren påpekade att kulturen med vattenpipor inte är särskilt utbredd i Malaysia. Hon undrade också varför Linnbark var beredd att ta omkostnader för flygbiljetterna när hans ekonomi var ansträngd. När det gällde omständigheterna kring den röda resväskan med knarket så ansåg både åklagaren och domaren att dessa var helt osannolika.

Varför säljer man en ny resväska, full med knark, på en basar i Istanbul till en främmande människa?

– Jag vet inte varför väskan fanns där eller vem som äger den. Hade jag vetat varför hade jag inte suttit här nu. Men det var så det gick till. Jag är oskyldig, jag visste inte om det här lönnfacket.

Ferry Linnbark är född 1969 i Teheran av ryska föräldrar. 16 år gammal flydde han på egen hand till Europa och hamnade så småningom i Sverige, där han fick medborgarskap 1987. Några år senare tog han sitt svenska efternamn för att lättare kunna få jobb. Efter att både hans äktenskap och hans företag kraschat 2003 emigrerade han till Thailand.

– Jag orkade inte vara kvar i Sverige längre. Allt bara var förstört. Jag ville bort och börja om, bygga upp nåt nytt.

”Allt är över”

Han hamnade i Pattaya, blev tillsammans med en thailändsk kvinna, öppnade Ferrys Bar och konverterade samtidigt till buddismen. Baren gick skapligt i den mördande konkurrensen. Han hade tankar på att byta koncept.

– Nu är allt över. Även om min dom är överklagad så kommer jag att få sitta här många år till. Det är som att förflyttas tillbaka till 1700-talet. Cellen saknar både säng och rinnande vatten. Jag inget val än att stå ut. Jag ska försöka få frid i hjärtat.

När besökstiden är slut sitter Ferry Linnbark kvar på sin stol ett tag. Han ser tagen ut, men vinkar ändå och ler lite.