150 000 svenskar kan ha samlarmani

1 av 5 | Foto: Oxford University Press
"Sov i en gång" Ett rum som är en nia på den niogradiga skalan. Sylvia Mårtensson berättar att en man hon hjälpte sov på en liten gång i lägenheten. Resten av bostaden var fylld av saker.
NYHETER

Från utsidan ser hemmet ut som alla andra.

Men så fort du kliver in i en patologisk samlares bostad märks det hur skräpet tagit över.

Cirka 150 000 svenskar kan vara drabbade av det som i maj för första gången klassas som en psykisk sjukdom:

Samlarmani.

Det är samma saker som du själv kanske har på hög.

Filmer. Kläder. CD-skivor. Böcker.

Men det är inte en hög med saker. Utan tio, tjugo, trettio, fyrtio.

Säckar från golv till tak av de vanliga samlarobjekten – och vid sidan om det även julpynt, prydnadshundar, gamla mjölkkartonger och tidningar.

– Du märker direkt när du har kommit hem till någon som har samlarmani, säger Volen Ivanov, psykolog och doktorand vid Karolinska institutet som forskar på tvångsmässigt samlande.

Stoppar ett normalt liv

Att bara samla på till exempel porslinskatter och ha kanske ett tusental innebär inte att man har samlarmani – så länge de inte täcker golvet så att man inte kan gå där.

– Man brukar säga att när mängden saker gör att du inte kan använda kök, sovrum och badrum har du samlarmani. Om du inte kan ligga i din säng för att den är full med saker, eller om du behöver städa i tio minuter för att kunna använda din spis, eller om vägen till toaletten är belamrad med prylar.

150 000 drabbade

Samlarmani har tidigare räknats som tvångssyndrom, men när organisationen American Psychiatric Association i maj släpper en ny upplaga av sin handbok för diagnoser av psykiska störningar finns samlarmani med som en egen sjukdom. Något som får stor betydelse även i Sverige.

– Det är mycket skam och skuld inblandad i det här. Många människor blir väldigt isolerade. De skäms för hur deras hem ser ut och förstår att andra inte har det så. Om det klassas som en sjukdom kan det bli enklare att våga söka hjälp, säger Volen Ivanov och berättar att uppskattningsvis 150 000 vuxna svenskar är drabbade.

– Cirka två procent av befolkningen.

”En orimlig sorg”

På bostadsorganisationen HSB i Stockholm arbetar tre personer halvtid med att enbart försöka hjälpa boende med samlarmani. Problemet upptäcks ofta i samband med till exempel underhåll, när en hantverkare måste in i en lägenhet.

– Det var en lägenhet där det skulle ske ett stambyte där det bara var en liten gång kvar som inte var belamrad. Mannen i lägenheten sov i gången. Det är tyvärr ofta väldigt tragiska livsöden bakom, säger Sylvia Mårtensson, en av HSB:s tre specialister.

Hon berättar att man bedömer röran på en niogradig skala.

– Det är inte alls ovanligt med en sjua, åtta eller nia. Och lägenheterna har ofta vattenskador, ohyra eller att de utgör en brandfara.

Blev levande begravd

Men samlandet kan få mer förödande konsekvenser än så.

– Nyligen blev en man i Kanada levande begravd när hans samling rasade ihop över honom. Brandkåren lyckades gräva fram honom, men det finns liknande fall där människor dött, säger Volen Ivanov.

Varningstecken säger han är när människor börjar behandla döda ting som att de hade känslor. Upprördheten över att slänga en tidning kan vara ungefär som att någon skulle försöka skuffa undan ett husdjur.

– Det blir en orimlig sorg i att slänga även sådant som i allmänhet uppfattas som skräp, säger han.