”Patienterna blir misstrodda”

Forskaren om symptomen: Det är ett stigma att inte få en tydlig diagnos

NYHETER

De blir förlamade eller får krampanfall.

– Stroke och epilepsi är det man tänker på när någon kommer in akut med dessa symptom, men patienterna har inga sådana vävnadsskador, säger Michael Mazya, forskare i neurologi och ST-läkare.

Foto: DAVID BROHEDE
”Ett stigma” Michael Mazya är forskare i neurologi och ST-läkare. ”Det är ett stigma att inte få en tydlig diagnos. Att folk tror att man hittar på. Även inom sjukvården blir patienterna misstrodda”.

Symptomen kallades förr för "hysteri" och härrör från nervsystemet.

I dag klassas de som funktionella neurologiska symptom - som svaghet i armar, ben eller andra muskler, domningar, frånvaroattacker eller krampanfall med ryckningar, stumhet.

– De är inte inbillade utan fullt synliga och besvärande, men beror inte på vävnadsskada, säger Michael Mazya vid Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset som driver en hemsida om symptomen efter brittisk förlaga.

Han betonar att patienterna ska utredas av neurologer så att man först kan utesluta kroppslig sjukdom som stroke och epilepsi.

Riskfaktorer är biologisk känslighet, traumatiska upplevelser och försummelse under uppväxten, medan akut svår stress, psykologisk - eller annan - belastning och svår smärta kan utlösa tillstånden.

–  Hos majoriteten finns samtidigt en psykisk sjukdom, känd eller okänd, som bör utredas av psykiater och behandlas.

Som depression, generaliserat ångestsyndrom, panikångestsyndrom och personlighetsstörningar, som borderline.

Nästan alla återfår sin rörelseförmåga. Det kan dock ta några veckor upp till flera år.

–  Det är ett stigma att inte få en tydlig diagnos. Att folk tror att man hittar på. Även inom sjukvården blir patienterna misstrodda, säger Michael Mazya.